- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
271

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten - Rikstygmästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 271
I mars 1629 skickas han ut på mönstringar i Västergötland \
och när konungen i maj afseglar till Preussen, är det i främsta
rummet åt marsken som han lämnar omsorgen om hären hemma
i Sverige. Memorialet för Jakob de la Gardie innehåller en hel
plan för de hemmavarande truppernas fördelning och använd-
ning : han skall uppsätta nya regementen och hålla allt krigsfolk
i beredskap, tillhålla rytteriöfverstarne att göra nya värfningar
och tillse att förstärkningar afsändas till Preussen. Äfven Pfalz-
grefven tas visserligen i anspråk, men endast för Östergötlands
och Smålands regementen, som han från sitt residens pä Stege-
borg hade lättast att öfvervaka 1
2.
Genast efter framkomsten till Preussen fann sig emellertid
konungen behöfva de la Gardie på krigsskådeplatsen, och denne
fick order att själf begifva sig dit öfver med några regementen
och skvadroner3. Först i november återkom han hem4 5
.
De följande månaderna hafva ej efterlämnat spår af någon
hans ämbetsverksamhet inom krigsväsendet. Först vid konun-
gens afsegling till Tyskland finner man nya instruktioner för
marsken inom detta område. De voro denna gång af mera
mångsidig art än förut och lägga äfven grunden till en ny or-
ganisation inom härens styrelse.
Jämförelsevis bättre utvecklad än marskens tjänstgöring var
sedan föregående tid tygmästarens, och den rikstygmästare,
som Gustaf Adolf vid sin tronbestigning utnämnde, blef också
från början en verklig ämbetsman6.. Johan Månsson Ulfsparres
fullmakt redogjorde på redan häfdvunnet sätt för tygmästarens
plikter att förestå och hafva omvårdnad om rikets arkli, och han
bemyndigades särskildt att utöfva inspektion öfver alla faktorier 6.
Till hans hjälp förordnades snart underordnade tygmästare, för
hvilka åtminstone ibland titeln vice tyg mästare förekom-
mer7. Vid konungens afresa från Sverige 1614 erhöll rikstyg-
1 Fullm. 1629, G. A:s koncept, RA.
2 Memorial för fältherren och för Pfalzgrefven 17/5 1629, RR.
3 RR 2S/5 1629.
4 Hans bref till kanslern 1/12 1629, AOB II: 5, s. 478.
5 Jfr ofvan s. 39, 95.
6 RR \ 1612.
7 Fullm. för Anders Gray ls/2 1612, för Erik Jönsson */n 1613, RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free