Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna - nytt förslag från prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 NILS EDÉN
utskottsmöte inom prästerskapet, ej ett ämbetskollegium1, — en
tanke, som uppträdt redan under 1500-talet2.
Dä detta svar öfverlämnades till konungen på rikssalen,
uttalade han sig, såsom ofta skedde vid dylika tillfällen, genast
och muntligen därom. Han förklarade sig kunna acceptera den
princip, som prästerskapet så strängt betonade, att konsistoriet
skulle bestå endast af andliga, men förbehöll sig att i så fall
låta några lekmän såsom kungliga kommissarier deltaga i alla
sådana ärenden, som anginge den världsliga styrelsen. Ville
prästerna, fortsatte han med omisskännelig skärpa, icke lida lek-
män såsom bisittare, skulle de få dem vid sin sida såsom cen-
sorer. Prästerna läto dock icke skrämma sig. Ärkebiskopen
förklarade, att han skulle upptaga konungens nya förslag till
öfverläggning, men anmärkte tillika, att prästernas eget betän-
kande aldrig varit afsedt att definitivt lösa frågan, utan endast
att bilda en grundval för ytterligare förhandlingar, samt lofvade
slutligen att med första låta uppsätta en ytterligare förklaring3 4
.
I öfverensstämmelse härmed utarbetades också å prästernas
vägnar en utförlig konstitution för det tilltänkta konsistoriet,
sådant de ville hafva det h Den af konungen framkastade tan-
ken om särskilda lekmannakommissarier vid konsistoriets sida
är här upptagen, och äfven därutinnan går man honom nu till
mötes, att plats bland själfva bisittarne beredes för några »poli-
tiska» män, dock egentligen för ärenden af blandad kyrklig och
världslig natur. Otvetydigt fasthåller prästerskapet den grund-
läggande principen, att konsistoriet förnämligast måste bildas af
kyrkliga personer, eftersom det skall behandla kyrkosaker, och
då det till assessorer föreslår samtliga biskopar och superinten-
1 Prästerskapets betänkande af 22/3, a. a., II, s. 200—210. I hvilket för-
hållande detta betänkande står till biskopames utlåtande, är icke utredt.
2 Centralregeringen 152} —1594, S. 257.
3 Den officiella riksdagsberättelsen (»Protokoll öfver de förnämbste ären-
den och handlingar, som K. M:t —–––-samt Sveriges rikes ständer emel-
lan proponerades och handlades»), Riksdagsacta, RA; i dessa delar aftryckt af
Thyseuus, Handl, II, s. 211 f.
4 »Forma eller sätt, huruledes itt generale evangeliskt consistorium eccle-
siasticum i vårt fädernesland Sverige, Guds ord och Guds församblings lofliga
bruk likmätigast, kan uträttas och hållas». Thyselius, Handl., II, s. 214
—240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
