Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Regeringsformens fastställelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 NILS EDÉN
formen i den aflidne konungens auktoritet, och bönderna an-
tydde till och med, att hela saken egentligen icke anginge un-
dersåtarne, utan endast öfverheten själf — samma ståndpunkt
alltså som regeringen ursprungligen hade intagit1.
Då nu emellertid regeringsformen i sin helhet blef af stän-
derna fastställd, omfattade stadfästelsen äfven dess bestämmelser
om regeringens organisation. I och för sig öfverensstämde detta
med Gustaf Adolfs afsikt att om den besluta med samråd och
samtycke af råd och ständer, men stadfästelsen hade fått en
mer än vanlig innebörd, då man i regeringsformens ingress sköt
in en förklaring, att regeringsformen skulle evärdeligen hål-
las. Uttrycket fanns icke i kanslerns hemsända förslag och
synes hafva blifvit insatt af rådet, ovisst om redan före 1633
års riksdag eller under den senare granskningen af förslaget år
16342. Syftet härmed var otvifvelaktigt att binda kommande
regenter vid regeringsformen eller med andra ord att gifva denna
ett slags faktisk karaktär af grundlag, sådan tidens outvecklade
statsrättsliga åskådning kunde fixera den; formellt sedt kände
man ännu icke begreppet grundlag, liksom ej heller termen vid
regeringsformens stadfästelse användes3.
Under förhandlingarna hade såväl adel som präster uttalat
sina tvifvelsmål om ständernas befogenhet att på egen hand
under drottningens minderårighet gifva regeringsformen en sådan
helgd, och dessa tvifvelsmål kunna ingalunda anses undanröjda
genom de förklaringar, som regeringen afgaf. Då den slutligen
uttalade, att den evärdeliga giltigheten egentligen afsåge endast
1 Borgerskapets svar: »... äre alltså uti den otvifvelaktige förhopp-
ning, att H. K. M:t salig och lofvvrdigst i åminnelse Hafver denne regerings-
ordning så vide utsett, att han skulle lända Sveriges rike och alle dess in-
byggiare till nytto, gagn och godo, och för den skuld känne, akta och hålla
vi samma regeringsordning uti alla sina klausuler och punkter alldeles god
och högnödig». Böndernas svar: »Hvad sedan den i pennan författade och
för dem uppläsne regementsordningen anlangar, så synes dem henne vara nyt-
tig och god, och veta intet däremot att säja, eftersom hon ickie så myckit
angår dem som lyda som dem uti regementet tjäna och bjuda skole . . .».
Riksdagsacta, RA.
2 Det 1633 af rådet framlagda förslaget finnes icke i behåll.
3 Dock finner man här formuleringen, att regeringsformen skulle »för lag
och stadga» aktad och efterkommen varda. Hildebrand, Regeringsformer, s. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
