Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602—1634 331
ringsformen med en uppräkning af de ärenden, som i kansliet
skola behandlas, och här återfinner man i hufvudsak kansliord-
ningens kategorier. I kansliet skola uppsättas statuter, landsstadgar
och förordningar angående riket i sin helhet eller mindre delar
däraf äfvensom alla privilegier; under kansliet falla alla hand-
lingar vid riksdagar och möten och allt som rör utrikespolitiken
samt slutligen alla rådslag. Regeringsformen talar om rådslag
af flera slag: med riksrådet i sin helhet eller ett mindre antal
af dess medlemmar eller endast med kanslirådet. De sistnämnda
voro förutsatta äfven i kansliordningen, men hade aldrig förekom-
mit, åtminstone icke i några reglerade former, och de voro för
öfrigt endast en underafdelning af rådslagen med ett mindre antal
rådsherrar, hvilka i sin ordning allmänt sedt så till vida ej kunde
sägas innebära någon nyhet, som ju konungen alltid varit oför-
hindrad att kalla så mänga eller så få rådsherrar han önskade.
När regeringsformen tillägger, att alla rådslag skola ordentligen
protokollföras, så fastslår den därmed den regel, som redan
utvecklat sig för de mera formella sammanträdena, men kan ej
gärna syfta till att förbjuda muntliga öfverläggningar i friare
former mellan konungen och hans rådgifvare, sådana som af
ålder måste hafva förekommit och under Gustaf Adolfs tid blif-
vit allt mera vanliga1. Det heter också, att konungen »anställer»
rådslagen, hvilket väl förmodligen betyder, att han personligen
leder dem på det sätt som Gustaf Adolf infört2, eller åtmin-
stone att sammanträden endast hållas när han särskildt därtill
kallar, såsom hittills varit fallet3.
I fråga om själfva naturen af kansliets arbete med dessa
ärenden begagnar regeringsformen icke klarare terminologi än
kansliordningen hade haft4. Om den första gruppen heter det,
att statuterna o. s. v. skola i kansliet »tracteras och författas»,
och detta kan betyda antingen både en reell beredning och en
1 Jfr ofvan s. 139.
2 Jfr ofvan s. 118 ff., 139 ff.
3 Uttrycket, att till kansliet höra »alle rådslag, som konungen ordinarie
anställer», kan ej åsyfta några regelbundna sammanträden utan endast sådana
som höllos under normala förhållanden, d. v. s. då konungen befann sig i
hufvudstaden och hade kansliet hos sig.
4 Jfr ofvan s. 185 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
