Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Räknekammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634
ken, förmodligen af kanslern själf, men skulle detta bero på nå-
gon hans önskan att ät kansliet bibehålla hela expeditionen af
konungens regeringshandlingar, så var dock detta mål ej här-
med vunnet, eftersom den motsatta principen låg till grund för
formuleringen af alla regeringsformens punkter om kollegierna.
Sist bland kollegierna nämner regeringsformen räknekam-
maren (p. 13). Den förordnar riksskattmästaren till president
och bestämmer till hans bisittare två riksråd och två andra af
adel titeln kammarrad förekommer ej här, men väl annorstä-
des i regeringsformen — samt därjämte de två äldsta kamre-
rarne. De förnämliga kammarrådens samarbete med kamrerarne,
som redan i 1618 års kammarordning kommit till uttryck1, har
således här fört till ett erkännande af representanter för dessa
senare såsom verkliga medlemmar af det beslutande kollegiet.
Däremot omnämnes icke räntmästaren,, som dock under de se-
naste åren faktiskt intagit en sådan ställning 2. Regeringsformen
ger ingen bestämmelse om kamrerarnes antal och nämner likale-
des bland den underordnade personalen jämte sekreterare och
referendarius såväl notarier (i kammarkansliet) som bokhållare
och skrifvare utan några antalssiffror.
Kammarens uppgift karaktäriserar regeringsformen på häfd-
vunnet sätt. Kammaren skall i allmänhet hafva att beställa om
konungens och kronans uppbörd och utgift, mottaga order och
gifva besked; i de sista orden ligger måhända en hänsyftning
på en omedelbar förbindelse med konungen och direkt expedi-
tion, oberoende af kansliet. Kammaren skall vaka öfver att in-
komsterna inkräfvas som sig bör och användas till föreskrifna
ändamål, den bör arbeta på att de icke måtte förminskas, utan
om möjligt förbättras, och i detta syfte särskildt hålla ögonen
pa alla regalier; dess omsorg skall i allmänhet gå ut därpå, att
rikets medel matte förstärkas och blifva lätt tillgängliga för ut-
gifterna samt i rättan tid disponibla3, och den har att vårda sig
om likets kredit, sa att man i fall af behof kan upptaga lån
inrikes eller utrikes. Alla dispositioner öfver medlen skola följ-
1 Jfr ofvan s. 212 f.
2 Jfr ofvan s. 240 ff.
3 ». . . att riksens medel sig bättra och bekvämes till utgifterne, hållas
till råda, skaffes i tid . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
