Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - skrifvare - tillsammans utgörande kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledningen af skrifgöromålen sig ålagd, medan benämningen
secretarius här togs i en specificerad bemärkelse, så att den i
enlighet med sin bokstafliga betydelse angaf, att innehafvaren
särskildt hade att lägga hand vid de »sekreta», de hemliga och
viktiga handlingarna. Detta skulle väl motsvara Laurentius
Andreæ’s säregna förtroendeställning. Anknytningspunkter i den
utländska terminologien för en dylik användning af sistnämnda
titel saknas icke alldeles[1].
Inom ett par år finner man ytterligare en »sekreterare» i
konung Gustafs tjänst, tysken Ulf Gyler[2]. Om hans ställning i
förhållande till kanslern och den andre sekreteraren,
Laurentius Andreæ, upplysa icke källorna. Dock synes titeln äfven i
detta fall kunna tolkas på liknande sätt: den tyske sekreteraren
intog förmodligen äfven han ett slags särställning såsom
tjänsteman för utrikes skriftväxling. Att den i betydenhet ej kunde
jämföras med Laurentius Andreæ’s, faller af sig själf. Detta
visar sig äfven däri, att Ulf Gyler ibland också endast nämndes
såsom simpel skrifvare[3].
Det fanns nämligen också åtskilliga lägre tjänare för
skrifgöromål, som icke hade några titlar i egentlig mening, utan
endast efter sin sysselsättning helt allmänt kallades skrifvare.
Kansler och sekreterare räckte ej ensamma till för dessa
göromål utan hade under sig dylika skrifvare[4]. Dessa skrifvare
voro helt enkelt en afdelning af konungens svenner, den
afdelning af dessa, som speciellt hade skrifarbetet till sin uppgift[5].
Alla dessa organ för skrifarbetet sammanhöllos genom sin
gemensamma uppgift till en enhet. Detta kom till uttryck
genom termen kansliet. Den synes hafva användts dels i en
— grundläggande — lokal betydelse, för att beteckna det rum,
där arbetet utfördes, dels såsom sammanfattande benämning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
