19 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - Sekreterare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sätta honom till kansler efter Olaus Petri torde dock icke hafva
kommit till utförande. Han begaf sig snart åter till utlandet,
måhända redan innan Olaus Petri definitivt afgått[1]. På våren
1534 erbjöd han härifrån ånyo konungen sina tjänster och fick
då ansluta sig till en svensk beskickning, som afgått till
Danmark, för att biträda denna vid diplomatiska aktstyckens
uppsättande[2]. Sedan använde konungen honom upprepade gånger
i diplomatiska uppdrag[3], men synes däremot endast tillfälligtvis
hafva tagit honom i anspråk för den egentliga kanslitjänsten vid
hofvet[4]. Hvarken kanslers eller sekreterares titel tillades honom
under denna tid.

I själfva verket tillsatte konungen icke alls någon kansler
efter Olaus Petri’s afgång. Huru tillfälligt och personligt det
uppdrag var, som betecknades med denna titel, framgår klarligen
häraf. Ämbetet, om man så vill kalla det, hade ej nått större
stadga, än att det utan vidare kunde försvinna[5].

Hvad titeln sekreterare angår, är redan anmärkt, att
Laurentius Andreæ ej vetes hafva burit den efter 1527 och Kristofer
Andersson endast under 1532. Sekreterare nämndes för öfrigt
fortfarande Ulf Gyler, så länge han förblef i konung Gustafs
tjänst[6], eller intill år 1534, då han rymde ur landet[7]. På
1530-talet gafs titeln åt Klemet Hansson, en svensk skrifvare, som tidigt
kommit i konungens tjänst och förvärfvat dennes synnerliga
förtroende[8].

[1] 1533 års reg. innehåller ingen antydan om att han detta år tjänstgjort
i kansliet, han saknas likaledes i årets aflöningslängd för dettas personal — jfr
nedan s. 20 —, och af ett konungens bref till honom, dat. ²⁶/₅ 1534, framgår,
att han då någon tid vistats utrikes (a. a. IX: 117).
[2] Anf. kungl. bref af ²⁶/₅ 1534.
[3] Instr. för beskickningar till Holstein, Danmark, Preussen, af ²⁵/₇ 1534,
(²⁴/₃?) 1535, ¹/₄, ¹⁶/₆ 1537, a. a. IX: 180, X: 89, XI: 281, 326.
[4] Se nedan sid. 23. Magister Kristofer står i reg. antecknad såsom
koncipist till en mängd bref af mars 1535, a. a. X: 39, 44, 60, 62, 70, 76, 81, 84,
89. — En Ericus Enari, som på samma sätt antecknats såsom koncipist till ett
par bref från denna tid, är för öfrigt obekant.
[5] Om försök att anskaffa en »tysk kansler» se nedan sid. 22.
[6] Se exempelvis handlingar från 1529 i GR VI: 29, 67, 350.
[7] Hans afvikning omtalas i bref och instr. af 7 och 10 aug. 1534, a. a.
IX: 204, 228.
[8] Han står bland skrifvarne i den första kända aflöningslängden för dessa,
af 1527 (1527 års RKB, KA; jfr nedan sid. 27 ). Sekreteraretiteln användes
exempelvis i ett kungl. bref af ³⁰/₁ 1533; jfr bref af ³/₁₀ 1534, ²⁸/₁ 1535 (GR
VIII: 177, IX: 282, X: 22). — Enskilda skribenter kunde t. o. m. titulera honom
kansler — så en Knut Söffrinsson i ett bref af 1535, AH —, men detta var
en ren anomali. Jfr Thyselius, II: 93.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0047.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 19 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|