23 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på språkkunnige kanslitjänstemän[1], och med största enträgenhet
gjorde konungen till de tyska hofven framställningar om
anskaffande af en sådan. Han hade nu reducerat sina anspråk till en
»sekreterare eller skrifvare»[2]. Han önskade naturligtvis helst,
att denne skulle taga fast anställning, men fann sig i nödfall
till och med böra nöja sig med att af sina furstliga bundsförvanter
erhålla en dylik tjänsteman till låns[3]. Ännu i början af år 1535
hade dessa bemödanden ej blifvit krönta med framgång, ty
konungen beklagade sig i ett förtroligt bref till de svenska
anförarne vid Varberg öfver att han nödgades lita till sin egen
otillräckliga kunskap i tyskan och hemkallade från dem Mäster
Kristofer för att i stället få brefven uppsatta på latin[4].

Något senare skall emellertid enligt Tegels uppgift[5] den
efterlängtade tyske kanslitjänstemannen ändtligen hafva blifvit
anskaffad, i det att Gustaf Olsson vid sin återkomst från
Danmark i slutet af febr. haft med sig en Hans von Kitsker, som
förut tjänstgjort i det danska kansliet och nu ingick i konung
Gustafs. Någon bekräftelse på denna uppgift föreligger icke,
men för dess sannolikhet talar den omständigheten, att
framställningarna om en sådan tjänstemans hitsändande med denna tid
upphöra. Ett par år därefter, år 1537, fanns en annan tysk,
Friedrich Wiedemann, i konungens kansli, men när denne blifvit
anställd, är icke klart[6].

Konung Gustafs bekymmer för de tyska brefven belysa på
ett i ögonen fallande sätt de enkla förhållanden, som rådde inom

[1] Instr. f. l. Fleming m. fl. till Preussen och Pommern ¹⁹/₁₀ 1534, jfr bref
af ¹⁶/₁₀, a. a. IX: 303, 292.
[2] Nyss anförda handlingar; bref till hertig Magnus ¹⁴/₈ 1534, till
hertigens af Preussen sekreterare G. Rudolphi ²⁹/₉, till hertigens af Holstein
sekreterare Frans Trebow ¹⁷/₁₀, till hertigen själf ⁴/₁ 1535 o. s. v., a. a. IX: 238,
280, 297, X: 4.
[3] Instr. f. Peder Andersson ⁴/₈ 1534, a. a. IX: 204.
[4] Bref af ⁴/₁ 1535, a. a. X: 9 f.
[5] Tegel, Gustaf I:s historia, II: 52.
[6] Förbindelsebref af Fr. Wiedemann, som »etliche Zeit» tjänstgjort som
kon. Gustafs »Cantzlei-schreiber» och »derselben Cantzlei sachen vertraut,
verborgen und verschwiegen . . . gehalten», att hädanefter göra tjänst såsom
kamrerare, dat. ²⁰/₁₁ 1537 (Original bl. G. I:s bref, RA). — Hösten 1536 var konung
Gustaf ej bättre försedd med medhjälpare i de tyska kanslisakerna, än att han,
när hertig Magnus’ kansler i sin herres ärenden ankommit till Sverige, sökte
begagna tillfället till att få dennes biträde vid uppsättande af åtskilliga
skrifvelser och i detta syfte önskade kvarhålla honom hos sig öfver vintern. (Kon.
till Olof Bröms ²⁴/₉ 1536, GR XI: 181 f.) Han synes också hafva stannat till
febr. 1547. (Kon. till O. Larsson ³/₂, a. a. XI: 248.)

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0051.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 23 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|