Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Krigsförvaltningen (»krigsråden»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänföras speciellt till deras krigsrådsämbete, hvilken praktisk
betydelse detta alltså fick. Förfoganden i regeringsärenden
afgåfvos dels af dem tillsammans[1], dels af den ene ensam[2] eller i
förbindelse med någon annan tjänsteman[3], men dessa behöfva
tydligtvis ingalunda alltid betraktas såsom deras ämbetshandlingar
i kraft af krigsrådsämbetet. Själfva titeln användes ej så
regelbundet, att däraf någon slutsats kan dragas. För Sten Eriksson
tillkom snart äfven titeln öfverste mönsterherre[4]. Den
utmärkte honom särskildt såsom ledare af alla mönstringar och
chef för de tillfälligt förordnade mönsterherrarne[5], men
motsvarades ej heller den af någon reglerad ämbetsverksamhet.
Om krigsrådens funktioner kan således icke sägas mera,
än att de i allmänhet synas hafva haft att biträda konungen i
militära förvaltningsärenden. Att de till en början torde hafva
spelat en ej obetydlig roll, synes framgå af ett fall, då konungen
på grund af deras frånvaro fann sig böra uppskjuta en ifrågasatt
förändring inom krigsbefälet[6].
Så till vida, som krigsrådsämbetet var ett fackämbete för
en begränsad förvaltningsgren, var det byggdt på en af de
allmänna principer, som Pyhy och hans landsmän fört med sig från
det franskt-habsburgska organisationssystemet: den om
förvaltningens uppdelning på sinsemellan skilda grenar med särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
