Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Arffurstarne i riksstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms karakter af hufvudresidens blef således under
dessa år ingalunda starkare utpräglad. Naturligtvis kom ej heller
någon annan ort att öfvertaga denna rang. Hofvet flyttade med
korta mellantider från den ena platsen till den andra. Någon
regelbundenhet i dessa flyttningar framträder endast så till vida, som
slotten och kungsgårdarna i Mälartrakten framför allt synas hafva
fått mottaga konungen och hans följe. Svartsjö, Gripsholm,
Tynnelsö, Räfsnäs, Arboga, Kungsör, Västerås, Ekolsund, Väsby,
Upsala m. fl. platser i dessa nejder återkomma sålunda ytterst
ofta i brefvens datering. Vanligen synes konungen också
åtminstone en gång hvarje år hafva styrt kosan nedåt
Götalandskapen. Vistelsen i Finland 1555—1556 är däremot enastående.
Denna företeelse måste bero därpå, att de förhållanden,
som från början hade nödvändiggjort sådana konungens och
hofvets flyttningar, genom den nya statsordningen ingalunda
undanröjdes, utan tvärtom starkare gjorde sig gällande.
Nödvändigheten att på ort och ställe förtära naturainkomsterna
blef allt mera kännbar, ju mera kronans skatterättigheter ökades
och utvidgades[1], den kungliga myndighetens kvantitativa och
kvalitativa utveckling kräfde mera oafvisligt än någonsin, att
konungen, när han skulle personligen regera, personligen tog
kännedom om och ingrep i de olika landsdelarnas angelägenheter.
På gamla dagar började konungen naturligt nog finna det
alltför tröttande att utsträcka resorna till aflägsnare trakter. Men
inspektionen af landets olika delar fick dock icke försummas;
när han ej längre förmådde utföra den själf, sökte han vinna
målet genom ställföreträdare, och det var sina egna söner han
såsom sådana ville använda.
De unga arffurstarne synas tidigt nog hafva fått biträda sin
fader i vissa regeringsärenden. Bref, utfärdade af hertig Erik,
förekomma i 1551 års registratur, ett diarium öfver hans egna
skrifvelser börjar med år 1550[2], något längre fram finner man
såväl honom som Johan erhålla uppdrag att öfvervaka åtskilliga
förvaltningsärenden, bl. a. installeras de i början af 1555 såsom
ett slags ståthållare i Stockholm i konungens frånvaro[3], och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
