- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
99

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han nämnes ej sällan i spetsen för en del kanslitjänstemän i
Stockholm, medan konungen befinner sig på annat håll[1].

Efter Normans död fanns ingen, som kunde taga denna
ledande plats inom kansliet i arf. Sedan dess höjde sig icke
någon kanslitjänsteman öfver den allmänna sekreterarevärdigheten.

Inom det svenska kansliet -— termerna »svenska
kansliet» och »tyska kansliet» bibehöllos — växte sekreterarnes
antal. Af de äldre kvarstod Klemet Hansson under hela
konung Gustafs tid[2]. Mäster David omtalas i slutet af
1540-talet[3], men i öfrigt saknas om honom underrättelser. Till dessa
kom vid midten af 1540-talet Olof Larsson[4], troligen den samme,
som omkring år 1530 tjänstgjort såsom kamrerare. Han behöll
sin post konung Gustafs regering ut. På 1550-talet förekomma
doktor Andreas Olai och Måns Jönsson med sekreteraretitel[5],
och denna användes likaledes för kanslitjänstemännen Hans
Larsson, Mårten Helsing och Göran Persson, för den förstnämnde vid
årtiondets början[6], för den andre sedan midten däraf[7], för den


[1] Se i föreg. not nämnda bref, ett liknande till P. Brahe af 21/2 1547
(RR), o. s. v. — Efter Normans död läto ståthållarne i Stockholm till kansliet
öfverflytta de statshandlingar, som denne haft i förvar. (Till J. Olsson och
E. Håkansson 10/1 1553, RR.)
[2] År 1559 befann han sig i Stockholm, medan konungen var på rörlig
fot, och stod med denne i liflig skriftväxling. RR, passim.
[3] D. 10/7 1548 hafva »des ... Herren .. Gustafs . . . Königs ... Rath ich
Georg Norman, Klemet Hansson, Olof Larsson, Valentin v. Lüttich und David
Konradsson, schwedische und deutsche königliche Kanzleivorwalter und
Sekretarien», utfärdat ett öppet bref mot en förrymd kanslitjänsteman, Laurens Fries,
som tagit aftryck af konungens sigill (G. I:s bref, RA). Ett bref till m:r
David Conradi sekreterer från G. Olsson, dat. 4/4 1548, finnes bland AH,
Kansliets bref, RA
.
[4] Bref från Botvid Larsson till Olof Larsson, sekreterer, 15/8 1546, AH,
a. saml. Jfr föreg. not och nedan sid. 104.
[5] D. 17/4 1550 befaller kammarrådet Nils Pedersson en fogde att skaffa
hästar åt d:r Andreas och Hans Larsson — inga titlar nämnas —, hvilka skola
afresa såsom sändebud till utlandet (N. P.s Konceptbok, KA; jfr nedan sid.
113), 7/12 1553 skrifver Olof Larsson till Måns Jönsson och d:r Anders,
sekreterer (AH, Kansliets bref). I ett förlän.reg. för 1556 (Rosenbl. saml., III, KA)
stå de bland de främste kanslitjänstemännen. Flera bref till Måns Jönsson,
sekreterer, finnas från 1550-talet och 1560 (AH, a. saml.).
[6] Hans Larsson, sekreterer, nämnes i ett bref t. P. Brahe 13/6 1351, RR.
Kontant aflöning såsom kanslitjänsteman har han uppburit genom
utgiftskamreraren 1544—49, men ej senare: RKB, KA. I 1556 års förlän.reg. finnes
hans namn icke.
[7] Kreditiv f. Antoldus Rosenberger och M. Helsing såsom sändebud till
England 9/9 1556, RR. M. H. står i 1556 års förlän.reg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free