Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekom, så vidt bekant är, ingen ansats till att använda dem
såsom kollektivnamn för själfva personalen.
Detta är också helt naturligt. En terminologisk utveckling
i den riktningen skulle förutsätta en organisatorisk, men det har
visat sig, att den utveckling, som faktiskt ägde rum, snarare var af
desorganiserande art. Det enda ämbete, som vid försöket att
efterbilda utlandets ämbetsverk slagit rot, kammarrådsämbetet, fick
förfalla och ersattes med ytterst svagt markerade ledareuppdrag åt
män inom den lägre personalen. Bland denna kom ämbetsbildningen
ej ens så långt som till ordentlig fixering af skillnaden mellan
kamrerares och kammarskrifvares grader, än mindre till
konsolidering af några fasta speciella poster. Hela organisationens
enhetlighet iakttogs ej strängare, än att personalen kunde
fördelas på grupper, som arbetade på skilda orter, oberoende af
hvarandra.
Vid brytningen med de tyska styrelseprinciperna hade
konung Gustaf endast inom det finansiella området bibehållit
några tämligen svaga organisatoriska element. Under den
följande delen af sin regering försvagade han ytterligare dessa.
Det lilla, som från ansatserna till en central ämbetsorganisation
återstått, blef således äfven det så småningom till väsentlig del
undanträngdt af det återställda rent personliga regementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
