- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
187

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»regeringen», »regeringsrådet», och skulle således tillsammans
utgöra en kollegial myndighet, dock så, att hertigen ensam
innehade en hälft af makten, rådet i sin helhet den andra. När
sålunda såsom regel föreskrifves, att intet beslut skulle vara
giltigt utan samtycke af pluraliteten inom regeringen[1], så
förtydligas detta genast genom ett tillägg, att om hertigen i en dylik
angelägenhet ej blefve öfverens med de andra af regeringsrådet,
han ej skulle kunna af dessa öfverröstas, utan skulle saken
föreläggas rikets öfriga förnäma ämbetsmän eller, om så behöfdes,
än flera af adeln, i nödfall alla de förnämsta ständerna. Fullt
klart var således hertigens och rådets ömsesidiga ställning icke
bestämd. Samma otydlighet vidlåder bestämmelserna om detta
senares representation i själfva regeringskollegiet. Det förefaller
nästan, som om förslagets författare tänkt sig, att i regel endast
en del af rådsherrarne skulle tjänstgöra i regeringen, men direkt
sades detta icke[2]. Ej heller finner man några närmare
stadganden om formerna och sättet för regeringens verksamhet.
Måhända var det den ömtåliga frågan om hertigens ställning, som
afskräckt förslagsställarne från att härutinnan ingå i några
detaljer.

Om regeringsrådet ej blef noggrannare organiseradt,
ägnades i förslaget så mycket större uppmärksamhet åt rikets
ämbeten. Det heter först, att de alla skulle besättas, och att vid
uppstående ledighet konungen skulle inom viss tid[3] tillsätta ny
innehafvare. Sedan följer en framställning af de olika ämbetena
med bifogade instruktioner.


[1] «. . . störste hopen, som till regeringen betrodde blifve . . .», s. 455.
[2] När termerna »regeringsrådet» (s. 455, 460), »regeringen» (s. 457 f.,
461), »de som till regeringen betrodde blifve» (s. 455), förekomma, är det
ej klart, om därmed förstås hertigen och rådet i dess helhet eller hertigen och
en trängre krets af rådsherrar. I fråga om aflöningen skiljer man dock afgjordt
mellan den, som borde anslås åt hvarje »rådsperson», och den, som därutöfver
kunde tilldelas »de höge ämbeter och dess personer, särdeles regeringsrådet,
med hvilke ock fuller borde följa något mere mantal och anseende, de där ock
större omak och bekostnad hafve och måste mest alltid vare tillstädes» (s. 460).
Jfr ock bestämmelserna om att »samkväm» (allmänna rådsmöten) skulle
hållas blott två gånger årligen (s. 454) och därjämte en särskild »session» för
lifländska ärenden (s. 461). — På ett ställe talas om »fursten och regeringen»,
som om den förre ej hörde till regeringen (s. 458); detta är väl blott en
inadvertens.
[3] Enligt hufvudhandskriften »innen år och dag»; en annan redaktion har
»innen sex måneder» (s. 455, 462).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free