Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på krigsföretagen. Å ena sidan hade nämligen August därigenom fått ny handlingskraft. Han ville ej vidare höra talas om tronafsägelsen och beslöt att med Ryssarnes hjälp[1] söka hålla stånd. Å andra sidan befarade Karl, som nu insett det polska krigets fruktlöshet, att August skulle hemta styrka från bundsförvandternas segrar, och han fattade därföre, då August vid försöket att försvara sitt konungarike blottade sitt arfland, det djärfva beslutet att, utan afseende på kurfurstens och Ryssarnes rörelser i hans rygg, begagna sig af tillfället och kasta sig öfver det oförsvarade Sachsen.
Hastigt bryter Karl opp,[2] går August förbi, och först efter föreningen med Rehnsköld,[3] som sedan han segrat vid Fraustadt ännu stod kvar i Stor-Polen, håller han krigsråd och framlägger sitt förslag att anfalla fienden i hans arfland. Nu om någonsin var valets stund inne. Skulle konungen först vända sig mot öster, där Ryssar och Sachsare hotade att förena sig bakom honom, eller skulle han, än mer aflägsnande sig från den egentliga krigsskådeplatsen, öfversvämma kurfurstendömet? Det gick som gången förut: Rehnsköld och oviljan mot August segrade öfver Piper och hans skäl.[4] Den medtagna svenska hären behöfde också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
