Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Götalands sydöstra kust har utmed
Blekinge talrika bukter. Den omgives av
en skärgård, som Ö. ut är mest utbildad.
På Grötalands östra kust äro inskär-
ningarna utmed Kalmar sund obetydliga
och stranden låg. Längre N. ut i nord-
östra Småland, Tjust, och i Östergötland
omgives kusten åter av skärgård. Flera
havsvikar tränga här djupt in i landet; av
dessa märkas Slätbaken och Bråviken, som
omsluta halvön Vikbolandet.
35. Ytbildning. I mellersta och södra
delen av Götaland utbreder sig Sydsvenska
höglandet. Detta vilar på en grund av
granit och gnejs samt företer en mycket
ojämn yta. De förnämsta höjderna äro
Taberg (340m) strax S. om Vättern och
SO. om Taberg Tomtebacken (380m).
De fordom ståtliga skogarna på Sydsven-
ska höglandet äro nu mångenstädes ned-
huggna. Där de en gång växte, utbreda
sig, t. ex. i de urgamla bygderna V är end
och Sunnerbo, vid sidan av små odlade
tegar ödsliga ljunghedar och kärr.1
Från Småland, där Sydsvenska höglan-
det med sin huvuddel är beläget, sträcker
det sig in i alla kringliggande landskap. En
förgrening därav åt NV. är Hökensäs, som
löper längs Vätterns västra strand. Längre
åt V. märkas steniga, magra bygder inom
sydvästra Västergötland, Svältorna, och i
nordöstra Halland. S. ut sänker sig Syd-
svenska höglandet till småbergiga, med
barrskog klädda gränsområden mellan
Småland och Skåne. Från höglandet löpa
åt S., mellan Blekinges leende dalar och
forsande åar, flera bergåsar ned mot
Östersjön. At NO. sträcka sig även gre-
nar av höglandet in i södra Östergötland.
Här finnas vidsträckta skogsbygder, som
i närheten av Vättern bära namnet Hola-
veden.
Till Sydsvenska höglandet sluta sig
flera olika slättbygder. I SV. märkes
utmed Kattegatt Sydhalländska slätten.
Den är i allmänhet mycket bördig, men
på några ställen upptages den av torv-
mossar och flygsandsfäli. I sydöstra Små-
land utbreder sig låglandet vid Kalmar
sund, en jämn, välodlad bygd, vars södra
del av gammalt kallas Möre.
N. ut öppna sig de vidsträckta Öst- "
göta- och Västgötaslätterna, belägna på
var sin sida om Vättern. Den förra fyl-
ler mellersta delen av Östergötland, den
senare norra delen av Västergötland.
Över slätternas på det hela taget jämna
yta höja sig enstaka berg. Invid Vättern
ligger på Östgötaslätten det vackert skog-
klädda Omberg, från vars topp (»hjässan»)
man har en vidsträckt, anslående utsikt.
På Västgötaslätten märkas det i terrasser
uppstigande, för sin skönhet ryktbara
Kinnekulle, de brant stupande Halle- och
Hunneberg samt de mera långsluttande
höjderna Billingen och Mösseberg.
Götalands nordvästliga del, landskapen
Bohuslän och Dalsland, genomlöpes av
bergåsar, som utgå från Nordskandinaviska
höglandet. Mellan dem ligga långsträckta
sjöar, kända för sina sköna stränder. Ned
mot Vänern blir Dalsland mera jämnt
och fruktbart.
36. Sjöar och floder. N. ut på grän-
sen till Svealand ligga Vänern, Sveriges
största insjö, N. om Västergötland samt
Vättern, den näst största, mellan Väster-
götland och Östergötland (tab. 18).
Vänern har sitt avlopp genom Göta älv.
Omkring 10 kilometer S. om sjön bildar
den väldiga fall vid Trollhättan, som kring-
gås genom Trollhätte kanal med dess
slussar*. Ett stycke ovanför utloppet delar
sig älven i två armar, som omsluta ön,
1 Kärr (även kallat träsk eller nioras) är en låg och sank mark, som har dåligt eller intet avlopp.
Ett kärr är vanligen beväxt med magert gräs, starrväxter, videbuskar och stundom med glest stående
träd. Ofta kunna kärren med fördel utdikas och odlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
