Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Götaland regnar det mera än i andra
delar av Sverige.
38, Yäxt- ocli djurliv. På Syd-
svenska höglandet bestå skogarna huvud-
sakligen av gran och fur. Här växa
i stor ymnighet skogsbär, särskilt lingon
och blåbär.
Den för slätterna mest utmärkande
växtligheten äro sädesslagm samt po-
tatisen. Östgöta- och Yästgötaslätterna
ävensom Sydhalländska slätten och Möre
höra till Sveriges bästa sädesbygder.
Av vilda djur märkas älg, räv och
hare ävensom skogsfågel. Insjöar och
åar äro ofta mycket fiskrika.
39. Näringar. Åkerbruket är i Göta-
landskapen N. om Skåne viktigast på
slättbygderna. Där odlas på de stora öppna
fälten förnämligast råg och havre men även
vete och korn samt i Blekinge och södra
Halland dessutom vitbetor. I de magra
trakterna av Sydsvenska höglandet saknas
större åkerfält; där finnas endast små,
spridda tegar med havre- och potatisodling.
Befolkningen i dessa trakter sysslar även
med hemslöjd, i synnerhet om vinter-
kvällarna, då männen tillverka laggkärl,
korgar, träskedar m. m.
Boskapsskötseln drives på de större
godsen såsom en viktig binäring till
åkerbruket. Där hållas numera allmänt
kreatur av utmärkt ras, som lämna rik-
ligt med mjölk; mejerihanteringen står
högt, och mycket smör beredes, även för
utförsel till England. I mellersta Små-
land uppfödas av gammalt kor och drag-
oxar, som säljas i stor mängd på årliga
marknader, t. ex. i Yärnamo och Yet-
landa.
Fisket är utmed kusten av Kattegatt
och Östersjön vinstgivande, särskilt av
sill och strömming. I de blekingska och
halländska .åarna ävensom i havet fiskas
mycket lax.
Fabriksverksamheten är livlig, särskilt
i städerna Göteborg, Norrköping, Jönkö-
ping och Borås samt trakterna därom-
kring. Bland fabriksalstren märkas väv-
nader, tändstickor och maskiner.
För handeln med utlandet äro Göte-
borg och Malmö viktiga medelpunkter.
Den inre samfärdseln främjas genom flera,
stambanor, många enskilda järnvägar samt
genom Göta och Trollhätte kanaler*. Se
j ärnvägsk artan!
Fisket i Bohuslän. I bohuslänska skärgården
har folket sin huvudnäring av fisket* Detta,
idkas både invid själva kusten, kustfiske, och vid
fiskegrunden långt ute i havet, så kallat storfiske.
Måriga finna även sin utkomst som lotsar och
båtbyggare eller som sjömän på handelsfartyg.
Fiskarbefolkningen bor i större eller mindre byar;
de bestå av röda eller gråa stugor, som ligga
samlade vid ett sund eller en liten vik mellan
nakna klippor och skär. Sådana byar benämnas
fiskelägen. I närheten av varje stuga äro ställ-
ningar uppsatta för torkning av fiskredskapen.
Då fiskarna skola ut på storfiske, fara de i
sina däckade skutor till de stora fiskegrunden i
Nordsjön och bliva ofta borta i flera veckor.
Därunder fånga de mest långa, torsk och helge-
flundra. Efter slutad fångst styres kosan åter
mot hemmet. Den fångade fisken beredes på.
olika sätt. Först rensas den mycket noga. Där-
på antingen upphänges den på spjälor eller ut-
bredes på klipporna att torka, eller ock saltas
den och torkas lindrigt och kallas då kabeljo.
Inne i skärgården idkas framför allt sillfiske.
Sillen intränger, åtminstone vissa år, i stora
mängder (sillstim) i de långa och smala vikar-
na. Där instängas sillstimmen med stora nät,
som kallas vadar, varefter sillen upphämtas med
håvar. En och annan gång kan ett sillstim stå
så tätt packat i viken, att man rent av kan taga
sillen ur vattnet med händerna. Eljest fångas
sill även med s. k. drivgarn i öppen sjö. Un-
der själva fångsttiden sändes en del av den fån-
gade sillen med båt eller järnväg till olika delar
av landet och säljes till billigt pris såsom färsk
sill. Största delen av sillen saltas och packas i
tunnor för att utsändas i handeln; för detta än-
damål har man i bohuslänska skärgården anlagt
stora sillsalterier. Av den mindre sillen, som
kallas skarpsill, beredes ansjovis, vilken säljes
inpackad i dosor av järnbleck. Vid kusten fiskas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
