Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 19. Domnarvets järnbruk.
Handel och samfärdsel äro livliga.
Stockholm är utgångspunkt för ångbåts-
linjer såväl över Östersjön som inåt landet
samt en viktig knutpunkt för järnvägar.
Se järn vägskartan!
Bergsbruk i mellersta Sverige. Gruvorna i
Bergslagen bestå av djupa hål, schakt eller stötar,
som stundom gå flera hundra meter ned i berget.
Själva gruvöppningen ter sig vanligen endast
som en större brunn. Man stiger ned i gruvan
på stegar eller hissas ned i korgar eller tunnor
(bild 18).
Nere i gruvan, djupt under jordytan, förrät-
tas ett tungt arbete. Där är även om dagen
mörkt, och man måste skaffa arbetarna ljus
genom särskilt inrättade gruvlampor. Under ar-
betet med malmens lösbrytande ha i berget upp-
stått mycket långa men låga gångar, s. k. orter.
Här och där ha lämnats kvar pelare och valv,
som uppbära gruvans tak. I de låga gångarna
Carlson, Skolgeografi. I.
måste gruvarbetarna krypa intill bergväggen för att
driva in sina stålborrar i dess malmmassa. I borr-
hålen instoppas krut eller dynamit, som antän-
des, och sålunda utsprängas ur bergväggen större
och mindre malmstycken. Dessa forslas sedan
på vagnar fram till gruvöppningarna och hissas
upp i dagen i stora malmtunnor.
I närheten av gruvorna äro järnbruk anlag-
da, vanligen utmed åarna, för att man skall
kunna använda vattenkraft till att driva brukets
maskiner. I masugn eller hytta nedsmältes först
den malm, som upptagits ur gruvan och sönder-
slagits i små bitar; härigenom får man själva
järnet skilt från malmens övriga delar. Det
smälta järnet får sedan från masugnen rinna
ned i fyrkantiga gropar, som utgrävts i en sand-
bädd, och får där stelna. Järnet får sålunda
form av fyrkantiga klumpar och kallas då
tackjärn. Av tackjärnet beredes genom förnyad
smältning eller genom upphettning och uthamring
stångjärn och stål.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
