Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västra och Norra stambanan (linjen Stockholm-
Ånge) m. fl. banor. I Stockholm finnas mer än
40 kyrkor och kapell, en högskola samt en
mängd andra läroanstalter och museer. Omkr.
400 fabriker finnas i staden med ett tillverk-
ningsvärde av vid pass V8 av alla fabrikers i
riket (tab. 4). — Omgivningarna, särskilt Djur-
gården, äro kända för sin naturskönhet och
«översållade med förlustelseställen och sommar-
nöjen ; här märkas Skansen, ett storartat fri-
luftsmuseum, som visar svenska folkets liv förr
och nu, Rosendal, kungligt lustslott, och Manilla,
dövstuminstitut.
Norrland.
(900 t. inb.)
#
49. Läge. Norrland eller hela den
vidsträckta del av Sverige, som ligger
N. om Svealand, gränsar i V. och NV.
till Norge, i NO. till Finland, i Ö. till
Bottniska viken.
Norrlands landskap, se § 19!
50. Kust. I allmänhet är Norrlands
kust ganska låg och har talrika smärre
inskärningar. Utanför kasten ligger en
skärgård, som dock på de flesta ställen
icke är särdeles utbildad.
51. Ytbildning. Större delen av
Norrland fy lies av Nordskandina viska
höglandet. Detta består längst Y. ut
uppemot gränsen till Norge av vilda,
ödsliga fjäll.1 Berggrunden utgöres mesta-
dels av granit och gnejs.
Högst äro fjällen i NV. Inom Laps-
ka fjällområdet ligga där vårt lands
högsta fjälltoppar, bland dem Kebnekajse
(>2,000m), Sarjektjocko (> 2,000m) och
Sulitelma, som alla nå högt över snögrän-
sen. 2 Uppe på fjällen förekomma fler-
städes stora jöklar,3 och mellan fjällen
ligga långsträckta sjöar, som ofta kallas
»träsk».
Ö. om högfjällen utbreder sig ett lägre,
av väldiga skogar betäckt höglandsom-
råde, Lapska skogsbygden. Det uppta-
ger östra delen av Lappland och fortsät-
ter in i S. därom liggande landskap samt
västra delarna av kustlandskapen. I
skogsbygden märkas vidsträckta myrarf
och där ligga de enstaka gårdarna långt
från varandra. Bergen äro jämförelse-
vis låga, och mellan dem sträcka sig långa
älvdalar; dessa ha, liksom de älvar, som
genomströmma dem, i allmänhet riktning
åt SO.
Även på Jämtländska högplatån
resa sig flera höga fjäll, såsom Syl fjället
på gränsen till Norge, Helagsfjället (nära
1,800 m) S. därom vid gränsen mellan
Jämtland och Härjedalen samt Areskutan
(> l,400m) NO. om Sylfjället. I mellersta
Jämtland, där berggrunden utgöres av
kalksten och lerskiffer, utbreder sig en
jämnare bördig bygd, Stor sjöby g den. Där
idkas, trots bygdens nordliga läge, med
fördel åkerbruk.
1 Fjäll kallas höga berg, som nå upp över trädgränsen. Ju högre upp man kommer på ett fjäll, dess
kallare blir luften, och till sist kunna träd ej längre växa. Ovanom den trakt, där så är fallet (»träd-
gränsen»), trivas endast låga buskar, såsom dvärgbjörk, vide, hjortronsnår och ljung. Högst upp äro
•fjällets sidor alldeles kala, eller ock täckas de året om av snö, som fallit under vintern och som som-
marvärmen i de högsta trakterna är för svag att smälta bort.
2 Snögräns anger det område av ett högfjäll, inom vilket snö, som fallit under vintern, ej hinner
smälta bort under sommaren. På sådana ställen, där fjället ej är alltför brant, ligga massor av snö kvar
året om (»evig snö»). Allt efter klimatets olika beskaffenhet ligger snögränsen mer eller mindre högt
upp på fjällen; i Lappland återfinnes den omkring l,200m över havet.
8 Jökel kallas en ismassa, som bildats genom hoppressning av snö, vilken år efter år samlat sig
på ett högfjäll med riklig nederbörd. En sådan ismassa är mjuk i det inre och kan därför långsamt
glida nedåt utefter fjällsidorna mot lägre trakter. Ofta är den flera kilometer lång och mer än hundra
meter tjock. Med sin övre del når jökeln upp över snögränsen och förnyas där alltjämt genom ny-
fallen snö. I sin nedre del åter, som når fram till varmare nejder, smälter jökeln småningom undan och
ger upphov åt en älv, som bryter fram vid dess nedersta ände (»jökelälv»).
4 Myr är i nordliga Sverige namnet på torvmosse. De lappländska myrarna äro oftast bevuxna med
vitmossa, starrgräs och ljungväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
