Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalix älv1 mottager genom en sido-
arm från Torne älv en del av denna älvs
vatten (bifurkation).
Lule älv uppstår av två källfloder.
De gå genom Stora och Lilla Lulevatten;
den norra bildar det väldiga vattenfallet
Har språng et*.
Pite älv kommer från en fjällsjö på
Sulitelma.
Skellefte älv går genom sjöarna
Hornavan och Storavan.
Ume älv flyter genom sjön Storuman
och har t. v. bifloden Vindelälven.
Ang er man älv en, N orrlands förnämsta
älv (400 km), känd för sina sköna strän-
der, tillhör i sitt övre lopp Lappland.
Älven bildar avlopp för Ma’lgomaj m. fl.
lapska sjöar samt mottager bifloderna
Fjällsjö älv och Faxälven, den senare
kommande från Strömsvattnet i Jämt-
land. I sitt nedre lopp har Angerman-
älven genomskurit mäktiga sand- och
lerlager, som flerstädes med lodräta,
egendomligt formade väggar, s. k. nipor,
resa sig vid älvens stränder. Efter flera
präktiga vattenfall blir älven segelbar
vid Sollefteå, omkring 100km från myn-
ningen. Den går sedan, bred och maje-
stätisk, mellan bördiga strand bygder och
en mängd sågverk ned mot Bottniska
viken.
Indalsälven, som under en del av lop-
pet kallas Ra’gunda älv, bildar avlopp
för Storsjön, Kallsjön m. fl. sjöar i Jämt-
land och går genom Medelpad till Bott-
niska viken.
Ljungan kommer från trakten av He-
lagsfjället och går genom Härjedalen,
södra Jämtland och Medelpad till Bott-
niska viken.
Ljusnan upprinner i västra Härjeda-
len och flyter genom detta landskap och
Hälsingland till Bottniska viken.
53. Klimat. Lappland har strängare•
klimat än övriga delar av vårt land. Vin-
tern varar där nio månader av året och
är stundom så kall, att kvicksilvret fry-
ser, d. v. s. det är kallare än — 40°. Un-
der den korta sommaren är värmen unge-
fär lika stor som i södra Sverige, och
man besväras i vissa trakter mycket av
mygg. Nätterna äro då alldeles ljusa,
och längst i N. går solen ej ned vidi
midsommartiden; från toppen av bergs-
höjden Dundret vid Gellivara kan man
t. ex. över en månads tid se midnattsso-
len. Kornet mognar under de ljusa som-
marnätterna mycket hastigare än S. ut,,
eller på åtta veckor. Men tidiga natt-
froster, särskilt i trakten av de stora my-
rarna, göra ofta odlarens möda om intet.
Jämtland har även stränga, snörika
vintrar. Dess luft är emellertid känd
för sin renhet. Flera luftkurorter (sana-
torier) hava därför anlagts här, och en
mängd lustresande (turister) draga år-
ligen dit.
Bottniska kustlandet har ett mildare-
luftstreck. Dock äro, särskilt i dess nord-
ligare delar, vintrarna betydligt kallare
och somrarna kortare ån i det sydliga*
Sverige. I norra delen av Bottniska vi-
ken hindrar is i allmänhet sjöfarten till
slutet av maj.
54. Yäxt- och (ljurliv. På högfjällen
växa, närmast den eviga snön, endast la-
var och mossor. Längre ned märkes
buskskog, huvudsakligen bestående av
dvärgbjörk och gråvide. Här slå vissa,
fjällörter ut sina blommor under den
korta sommaren. Bland djuren märkas
fjällemmel och snöripa.
I det lägre höglandsbältet utbreda sig-
skogarna milsvitt. Huvudsakligen bestå,
dessa av gran och fur. Av vilda djur an-
1 Från Kalix älv S. nt till Ångermanälven följa älvarnas namn i bokstavsordning efter varandra.
Carlson, Skolgeografi. I. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
