Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och där stora jöklar, som kallas bräer och
på några ställen skjuta ända ned till havs-
brynet, t. ex. Sv artisen vid Norra polcirkeln.
Först vid Trondhjemsfjord öppnar sig
en bredare bygd. Längre S. ut resa sig
i Västlandet vidsträckta platåer, såsom
JotunfjällenNO. om Sognefjord med många
snöiga toppar, bland dem Galdhöpiggen
(nära 2,500m), Skandinaviska halvöns högsta
fjäll, samt Har dang er vidden innanför ijor-
den med samma namn. Flerstädes finnas
väldiga jöklar; särskilt märkas Joste-
dalsbräen N. om Sognefjord, den största
jökel på Europas fastland, och Folgefonnen
på södra sidan av Hardangerfjord.
På gränsen mellan Nordanfjällska och
Sunnanfjällska Norge ligger den stora
fjällplatån Bovre med toppen Snöhättan
(2,300m).’) Därifrån sänker sig landet ned
mot Vänern och Skagerack. Sluttningen
av höglandet utmärkes av flera åt SO.
löpande dalgångar. Deras fjällsidor täc-
kas oftast ett stycke uppåt av granskog.
I djupet av dalen brusar en älv; på älv-
stranden och på fjällets solsida ligga
spridda bondgårdar med åkrar och gröna
ängar.
62. Floder och sjöar. N. ut flyta,
delvis på gränsen mot Ryssland, Fasviks
älv till Varangerfjord och T ana älv till
Tanafjord.
I Västlandet finnas i allmänhet endast
kortare åar, som i skummande forsar kasta
sig utför klipporna. De bilda avlopp för
talrika mindre fjällsjöar.
I Östlandet ligga flera större sjöar.
Bland dem märkas Mjösen och Tyrifjord
i mellersta delen samt Fämun N. ut.
Här finnas många och strida älvar med
huvudriktning åt SO.
Klarälven går från fjällen på svenska
gränsen genom sjön Fämun och in i Värm-
land samt utfaller i Vänern.
Glo mm en, Skandinaviska halvöns
längsta flod (570km), rinner från trakten
Carlson, Skolgeografi. I.
av Sylfjället S. ut genom Öster dalen till
staden Kongsvinger. Där gör älven en
tvär krök åt V., upptager på höger hand
bifloden Vormen från Mjösen och går se-
dan åt S. till Skagerack.
Gudbrandslågen strömmar från en
fjällsjö vid foten av Dovre genom Gud-
brandsdalen till Mjösen.
Dramsälven bildar avlopp för Tyri-
fjord och flera andra sjöar till Kristiania-
fj orden. Den har till höger bifloden Hal-
lingdalsälven, som kommer från Västlan-
dets högplatå och flyter genom Halling-
dalen.
Skiensälven (Jens-) går genom Tele-
marken till Skagerack. Ett av älvens
tillflöden bildar vår halvös högsta vatten-
fall, Bjukanfos (240m högt).
63. Klimat. Norge har i allmänhet,
och framför allt dess västra kust, mildare
klimat än trakter av Sverige, som ligga
lika långt åt N. Om vintern är där ej
så kallt och om sommaren ej så varmt
som hos oss. Ett sådant klimat med
blida vintrar och svala somrar plägar
förekomma i trakter utmed havet och
kallas kustklimat.
Att klimatet i Norge är så milt och
jämnt, beror ej blott på närheten till havet
utan även på en ljum havsström, Golf-
strömmen. Den kommer från SV. över
Atlanten och går fram utmed Norges västra
och norra kust. De flesta hamnarna och
fjordarna bli därför under vintern ej is-
belagda, utan fartygen kunna obehindrat
gå ut och in hela året om. Den av Golf-
strömmen uppvärmda luften gör även,
att kornet kan växa och mogna utmed
havskusten i trakter, som ligga längre
N. ut än Lappland.
Utefter norska kusten är nederbörden
vida större än i Sverige. Störst är den
utmed kusten av Västlandet, där högfjällen
nå fram till havet. Fjällen avkyla näm-
ligen de fuktiga havsvindarna, som därvid
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
