Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrbara ejderdunets skull. Egendomliga
äro de s. k. fågelbergen. Dessa äro berg-
branter vid havskusten, där massor av
sjöfågel hålla till. Fågel sitter tätt in-
till fågel i långa rader ntefter klipput-
sprången. Då fågelsvärmen lyfter sig till
flykt, ser det nt som en tät sky, och av
vingslagen åstadkommes ett vinande ljud,
som liknar dånet av en stormil.
Havet är N. nt fullt av fisk, särskilt
torsk och sill.
65. Näringar. I en stor del av Norge
är boskapsskötsel huvudnäring. Kor, får
och getter, N. ut även renar, hållas i
mängd. En småväxt men härdig hästras
uppfödes i Gudbrandsdalen och på Västlan-
det. På många ställen drivas kreaturen om
sommaren npp till högt belägna sätrar,
motsvarande fäbodarna hos oss i Dalarne
och Norrland. Där njnter boskapen av
fjällbetet, medan säterfolket bereder ost
och smör av mjölken samt insamlar hö-
* ’Skörd från de ofta svårtillgängliga fjäll-
ängarna.
De trakter i Norge, där ett mera lönan-
de åkerbruk drives, äro bygderna vid
Kristiania- och Trondhjemsfjordarna, om-
kring de större sjöarna samt i vissa dal-
fören, t. ex. i G-udbrandsdalen. Mest odlas
potatis, korn och havre men även något
råg och vete. Norge kan likväl ej på
långt när fylla sitt eget behov av spann-
mål. Även i goda år måste stora mäng-
der därav införas.
Även skogsbruket har stor betydelse
i Östlandet, som är rikt på barrskog.
Om vintern avverkas skogen, och om
våren, då älvarna svälla, flottas timret
ned mot kusten för att där sågas och ut-
skeppas. Flera städer vid älvmynnin-
garna, i synnerhet Drammen och Fred-
riksstad, leva huvudsakligen på sågverks-
rörelse och utskeppning av trävaror. En
del av det utskeppade virket kommer
dock från Sverige.
Dessutom är sjöfarten en viktig näring.
Folket på Norges södra och västra kust
räknas till världens duktigaste sjömän
och idkar med egna fartyg fraktfart mel-
lan främmande länders hamnar. Norges
handelsflotta är, vad segelfartyg beträf-
far, näst Storbritanniens och Nordamerikas
Förenta staters den största i världen.
Norska ångbåtsflottan är emellertid ej
jämförelsevis lika stor men befinner sig
i tillväxt.
V ästlandets storartade naturskönhet
ditlockar varje sommar en mängd turister.
Detta bereder folket en god inkomstkälla.
Bland näringarna N. ut och V. ut
märkes det livliga fiske, som drives ut-
efter större delen av kusten, särskilt vid
Lofotens öar.
Fisket vid Lofoten. I början af året sam-
las 20 till 30,000 fiskare med sina båtar vid Lo-
fotens klippöar. De låga och trånga stugorna på
stranden bli då i en hast befolkade. Man väntar
på torsken, som vid denna tid i stor mängd
kommer in mot kusten. Den större torsken, havs-
torsken, fångas längre ut i havet men den mindre,
fjordtorsken, inne i fjordarna och mellan öarna.
Den fångade torsken beredes, ungefär på samma
sätt som i Bohuslän, till stock- och klippfisk eller
kabeljo. Av levern kokas tran, och av inälvorna
beredes ett gödningsämne, som kallas fiskguano.
Längre fram på våren börjar sillfisket. Från de
stora djupen i Atlantiska havet komma väldiga
sillstim in mot kusten för att där lägga sin rom.
Sillstimmen åtföljas af skrikande måsar och
jättestora valar. Den sill, som då fångas, kallas
vårsill. Under sommaren kommer sill ånyo in
mot kusten för att söka föda, såsom räkor, mas-
kar och musslor. Denna sill, som är yngre och
mindre, kallas sommar sill eller fetsill.
Sin fångst sälja fiskarna i kuststäderna, sär-
skilt i Bergen, och köpa i stället andra varor,
såsom tyger, kaffe och kryddor m. m. Därpå
återvända de för att i hemmet tillbringa hösten
och julen. Snart gripas de dock åter av längtan
efter det friska livet ute bland klippor och skär.
66. Inbyggare. Huvudbefolkningen
i Norge utgöres av norrmän, som äro
stambesläktade med svenskarna. Dessutom
märkas N. ut en del finnar och lappar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
