Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande fjordar. De viktigaste vikarna och
fjordarna? Se kartan!
Kastens sönderdelning i vikar och
skär är av stor vikt för samfärdseln.
Mellan skären och kusten gå segelleder,
som äro skyddade för havets vågor. Och
flerstädes i Norge utgöra fjordarna än i
dag traktens enda vägar.
70. Ytbildning. Det inre av vår halvö
består av två höglandsområden, Nord-
skandinaviska höglandet och Syd-
svenska höglandet. Därjämte märkas
flera dem omgivande slättby g der, de
förnämsta belägna i mellersta och syd-
ligaste Sverige.
1. Nordskandinaviska höglandet
fyller med sin fjällmassa nästan hela Norge
och större delen av Sverige. Det upptager
mer än 2/3 av halvöns yta och sträcker sig
i sydvästlig riktning från Nordkap i N.
till Lindesnäs i Ip. Höglandet består av
en rad av stora fjällplatåer. I olika trak-
ter bära dessa olika namn, såsom Lapska
fjällbygden, Jämtländska högplatån, Dovre,
Jotunfjällen, Har dang er vidden.
Höglandets högsta delar falla N. ut
inom Sverige, S. ut inom Norge. Där resa
sig flerstädes väldiga fjälltoppar. Av
dem är Galdhöpiggen (> 2,500m) NO. om
Sognefjord den högsta i Norge, och Keb-
nekajse (> 2,000m) i Lule lappmark den
högsta i Sverige. Vilka äro eljest de
förnämsta topparna? (tab. 16)
På fjällen förekomma här och var,
mest på norska sidan men i Lappland
även på den svenska, betydliga jöklar.
Den största av dem, Jostedalsbräen N.
om Sognefjord, är lika stor som Öland;
Svartisen vid Norra polcirkeln går ned
till havet.
Längst i N. och V. äro höglandets
fjällvidder alldeles skoglösa, och endast på
smala landremsor utmed fjordar och vatten-
drag finnas där träd och buskar. Ö. ut
åter, i norra Sverige och Sunnanfjällska
Norge, täckas berg och dalar till stor del
av barrskog.
Bergen innehålla på flera ställen nyt-
tiga malmer. Särskilt kända för rike-
dom på järnmalm äro bergen i Lappland
och den s. k. Bergslagen, den senare av
Greijer kallad »ett bälte av järn kring mid-
jan av Svea».
Mot V. stupar höglandet i allmänhet
brant i havet, som trängt in i dess da-
lar och där bildat trånga fjordar. Mot
Ö. och SO. sänker sig höglandet sakta
ned mot Bottniska viken, de stora mellan-
svenska sjöarna och Skagerack. På östra
sluttningen märkas inom höglandsområdet
en mängd långsträckta dalar, som ha hu-
vudriktning åt SO. och genomströmmas av
strida älvar. De viktigaste av dessa dalar
äro i Sverige Öster- och Västerdalarne
kring Dalälvens källarmar samt Älvdalen
och Fryksdalen i Värmland, i Norge Öster-
dalen och Gudbrandsdalen m. fl.
2. Slättbygder vid foten av Nord-
skandinaviska höglandet. Ö. ut sänker
sig Nordskandinaviska höglandet ned mot
Bottniska kustlandet. Detta sträcker sig
längs Bottniska viken och genomlöpes
flerstädes av skogklädda åsar.
S. ut övergår Nordskandinaviska hög-
landet i mellersta Sveriges slättbygder:
Mälarslätten med dess rullstensåsar, När-
kesslätten V. om Hjälmaren och Värmländ-
ska låglandet N. om Vänern. I Sunnan-
fjällska Norge märkas vid höglandets
sydöstra sluttning slättbygderna kring
Mjösen och Kristianiafjorden.
3. Sydsvenska höglandet fyller de
inre delarna av södra Sverige, särskilt
Småland. Det sträcker ock sina förgre-
ningar till alla däromkring liggande land-
skap. Se kartan!
Sydsvenska höglandet är betydligt
mindre omfattande än Nordskandinaviska
höglandet. I det inre utmärkes det av tal-
rika sjöar och mossar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
