Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älvarna strida och, i synnerhet om våren,
vattenrika; de bilda avlopp för en mängd
långsträckta sjöar. Glommen (570 km), Dal-
älven (455 km) och Angermanälven (nära
400km) äro de förnämsta. Övriga mera
betydande älvar? Se kartan!
Genom sitt strida lopp äro älvarna
föga användbara för samfärdseln. Undan-
tag härifrån göra dock Gröta älv och An-
germanälven, som äro segelbara tiotals
kilometer upp från mynningen. Däremot
äro älvarna av stor betydelse som flottnings-
leder för den massa timmer, som avverkas
i skogsbygderna. I sina många forsar
och fall lämna de även drivkraft för såg-
verk och fabriker.
Av vattenfallen äro de mest bekanta
Trollhättan, Älvkarleby, Tännforsen och
Harsprånget i Sverige, Bjukanfos och Vö-
ring f os i Norge.
I mellersta och södra Sverige finnas,
utom de stora sjöarnas avlopp, endast
mindre åar. Av dessa märkas särskilt
de, som gå åt Mälaren, och de, som från
Sydsvenska höglandet rinna i alla rikt-
ningar. Se kartan!
72. Klimatet är i skilda delar av vår
långsträckta halvö, till följd av det mer
eller mindre nordliga läget, ganska olika.
Det är t. ex. betydligt blidare S. ut på
Skånska slätten, som i många avseenden
liknar mellersta Europa, än N. ut i Lapp-
land och Jämtland. Medan skånska ham-
narna vanligen blott en eller två måna-
der om året stängas av is, ligga de norr-
bottniska tillfrusna halva året eller längre.
Yidare är klimatet på västra kusten av
halvön blidare än på den östra. Detta
beror på västkustens närhet till havet
och framför allt på Grolfströmmen, som
sköljer Norges västra kust. På västra
kusten är också, i följd av havets närhet
och merendels västliga vindar, nederbör-
den starkare än på den östra. Starkast
är den i den del av Norge, där höga fjäll
Carlson, Skolgeografi. I.
gå fram till havet och tvinga havsvindarna
att avlämna sin fuktighet; i Bergen och
trakten däromkring regnar vida mer än
annorstädes på halvön.
Däremot är östra kusten både torrare
och kallare, enär Nordskandinaviska hög-
landet hindrar de ljumma och fuktiga
havsvindarna att nå fram dit.
Yår halvö är, liksom andra nordliga
länder, känd för sina ljusa sommarnätter
samt sina mörka, långa vintrar med
mycket is och snö. Dock har den mil-
dare klimat än andra länder, som ligga
lika nordligt. Längst i N. skiner mid-
nattssol en del av sommaren, och det
ständiga ljuset påskyndar då växternas
utveckling i dessa trakter. Om vintern
åter härskar där en flera veckors natt,
som dock ofta lyses av praktfulla norrsken.
73. Växt- och djurliv. I Sverige täc-
kes V2, i Norge ej fullt V4 av landets yta
av skog, till största delen barrskog. Bety-
dande äro skogarna i synnerhet i Norr-
land, Dalarne och Yärmland (tab. 1) samt i
Sunnanfjällska Norge. Hos oss bildas inga
större skogar av lövträden; bland dessa
märkas boken längst S. ut, förnämligast i
Skåne och Blekinge, eken i södra och mel-
lersta Sverige intill Dalälven, särskilt i
Mälarlandskapen, björken över hela halv-
ön ända upp till trädgränsen i Lapp-
land. På skogsbär finnes stor rikedom.
Havre, råg och korn äro bland sädesslagen
de mest odlade. I Sverige S. om Dalälven
och vid fjordarna i Norge ända upp till
Trondhjemsbygden trivas även fruktträd
och trädgårdsväxter väl.
Ju mer landet blivit odlat och be-
byggt, dess mer ha de vilda djuren blivit
tillbakaträngda och utrotade. I de stora
skogarna N. ut finnes dock ännu björnen,
i fjälltrakterna även vargen, lon och jär-
ven. Yidare märkas på högfjällen N. ut
vildrenen, i norra och mellersta Sveriges
skogar älgen samt hare och skogsfågel,
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
