Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verken. De största av dessa äro belägna
vid nedre loppet av Angermanälven, i
trakten av Sundsvall samt vid Dalälvens
mynning. Trä i form av bjälkar, plankor,
bräcler och gruvstöttor (»pitprops») utgör
vår förnämsta utförselvara; Sundsvall,
Härnösand, Gävle och Söderhamn äro de
förnämsta utskeppningsorterna härför.
Även till träkol för järnhanteringen,
till trämassa för papperstillverkningen
och till tjärbränning användes skogen i
stor utsträckning. På många ställen har
man drivit skogsavverkningen så långt, att
skogarna helt eller delvis äro försvunna.
Så har det gått, där man utan urskillning
huggit ned både gamla och unga träd
och därtill försummat att genom skogs-
odling sörja för skogens återväxt.
I Norge förekomma större skogar egent-
ligen i Östlandet. Där idkas ett betyd-
ligt skogsbruk av samma art som i Sverige.
Mest utföras trävaror från Fredriksstad och
Drammen.
3) Bergsbruket omfattar i vårt land
förnämligast brytning av järnmalm. På
sådan finnes god tillgång i en stor del av
mellersta Sverige, den s. k. Bergslagen. I
skogstrakterna, där man har lätt att få
träkol, och utmed älvarna, som i sina
många vattenfall lämna en billig drivkraft,
har här uppstått en mängd järnbruk. Där
förvandlas malmen till tackjärn, stångjärn
och stål. På senare tiden har även järn-
malm i stor mängd börjat brytas vid de
utomordentligt rika malmfälten i norra
Lappland; på järnväg forslas malmen an-
tingen till Luleå eller till Narvik i Norge
för att därifrån utskeppas. Det svenska
järnet är berömt för sin godhet och passar
väl för tillverkning av finare stålvaror.
Vid Falun och Åtvidaberg brytes koppar-
malm samt vid Ammeberg zinkmalm. I
nordvästra Skåne, vid Höganäs m. fl. stäl-
len, brytas stenkol, som dock ej på långt
när räcka till för landets behov. I många
delar av landet finnes god tillgång på
granit. Vidare fås på Gottland och Öland
samt i Västergötland kalksten, varav be-
redes kalk, och sandsten, som lämnar ett
gott byggnadsmaterial. På Kolmården
brytes en vacker grönådrig kalksten, van-
ligen benämnd kolmårdsmarmor.
I Norge är bergsbruket av mycket
mindre vikt än i Sverige. God järnmalm
förekommer där icke i samma omfattning
som i vårt land. Däremot erhålles i Norge
mera koppar och silver än hos oss, dock
icke i betydande mängd.
4) Industrien. Av gammalt har all-
mogen i vissa trakter av vårt land idkat
husslöjd. Känt för sina vävnader är så-
lunda Marks härad i Västergötland; Våla
i Västmanland och Lindome i Halland
äro bekanta för tillverkning av trämöbler.
Vida viktigare än husslöjden är emeller-
tid numera storslöjden eller fabriksindu-
strien. En mängd fabriker av olika slag
finnas icke allenast i städerna utan även
på landsbygden, t. ex. i Malmöhus län*
södra Västergötland och delar av Småland.
Särskilt må nämnas mekaniska verkstäder i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt vid
Trollhättan och Motala; kanongjuterier vid
Bofors och Finspång; tillverkning av gevär
och stålvaror i Eskilstuna och Huskvarna;
tändsticksfabriker i Jönköping och Tida-
holm; klädes- och bomullsväverier i Norr-
köping, Borås och trakten av Göteborg;
pappersbruk å Munksjö i Jönköping, Lesse-
bo i Kronobergs län och Klippan i Skåne;
porslinsfabriker å Rörstrand och Gustavs-
berg; glasbruk vid Rejmyra i Östergöt-
land och Kosta i Småland; sockerbruk i
Landskrona och vid Ystad; sågverksrörel-
sen i Norrland sysselsätter ett större
antal arbetare än någon annan industri
i riket.
I Norge är industrien icke alls av
samma betydelse som i Sverige. Viktigast
är sågverksrörelsen i Östlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
