Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Själland:
Köpenhamn* (> 1/2 mill. inb.) vid Öresund
och till en del på ön Amager. Det är rikets
huvudstad med Vö av dess folkmängd och starkt
befäst. Staden har örlogshamn och frihamn.* Där
märkas även danska universitetet och Thorwald-
sens museum.*
Helsingör vid smalaste delen av Öre-
sund. Där finnes ångfärja till Helsingborg, lik-
som i Köpenhamn till Malmö. — Strax invid
staden ligger fästet Kronborg, där förr öresunds-
tullen upptogs.
Ro’skilde vid Isefjord. Det var i medel-
tiden en viktig stad; där finnes en berömd dom-
kyrka med konungagravar.
Korsör vid Stora JBält. Det är överfarts-
ort till Fyen och till Kiel i Holstein.
på Fyen:
0 dense* (40 t. inb.) nära en fjord på
norra kusten av ön. Det är en av Danmarks
äldsta städer. — At SO. vid stora Bält ligger
Nyborg, överfartsort till Själland.
1 Jylland:
Ålborg (> 30 t. inb.) vid Limfjorden.
Det är en viktig marknadsplats. — At NO. vid
Kattegatt märkes Frederikshavn, överfartsort till
Göteborg.
Arhus (> 50 t. inb.) vid Kattegatt. Det
är Danmarks andra stad.
Viborg inuti landet. Det var fordom Jyl-
lands huvudstad.
Esbjerg på Jyllands västra kust. Staden
har stark utförsel av smör och kreatur till England.
113. Författning. Danmark är en in-
skränkt monarki. Konungen har vid sin sida
en riksdag, delad på två kamrar, landstinget och
folketinget.
I början av förra århundradet var Danmark
betydligt större än nu. Dif hörde intill 1814 Norge
ochintill 1864 hertigdömena Schleswig och Holstein.
114. Bilällder. Danmark äger flera bi-
länder: 1) N. ut i Atlanten ögruppen Färöarna,*
klippiga och kala öar, vilkas inbyggare leva av
fåravel, fiske och sjöfågelsfångst; 2) den stora
ön Island* mellan Atlanten och Norra ishavet;
samt 3) i Nordamerika Grönland* och tre små
öar i Västindien.
Märkligast av biländerna är
Island, som ligger strax S. om Norra polcir-
kelu. Det är Europas näst största ö (tab. 19) och
nära tre gånger så stort som egentliga Danmark
men mycket glest befolkat (80 t. inb.). — Kuster-
na äro sönderskurna av fjordar och mest tillgäng-
liga S. ut, där den disiga och kalla luften vinter-
tiden uppljummas av Golfströmmen. — Det inre
av ön fylles av öde fjäll och väldiga jöklar, såsom
Vatnajökull (nära 3 ggr Gottland). Här finnas ock
flera verksamma vulkaner,av vilka Hekla{l,500m)
är den mest bekanta, samt heta källor, bland
dem Geysir, som med underjordiskt dån tid efter
annan kastar en sjudande vattenstråle 30 å 40m
upp i luften. — Huvudnäringar äro fåravel i
det inre samt fiske och fågelfångst vid kusterna.
Säd mognar ej på ön, och skog saknas alldeles.
Men goda gräsbeten och islandsmossa tjäna hus-
djuren, fåren och de små, härdiga hästarna, till
föda. Till virke användes drivved, som havet
kastar upp på kusterna. — Befolkningen här-
stammar från de norrmän, som i slutet av 800-
talet där grundade nybyggen, och har intill våra
dagar bevarat sitt eget språk och många minnen
från Nordens forntid (»sagorna» och »eddorna»).
— Ön delas i 2 amt och har en särskild
riksförsamling, alltinget. — Stad: Reykjavik*
vid en fjord på sydvästra kusten.
Konungariket Nederländerna.
(> 5*/2 mill. inb.)
115. Storlek och läge. Nederländerna
är till omfånget något mindre än Dan-
mark men är mer än dubbelt så tätt be-
folkat som detta (tab. 5).
Riket, som bär namn av sin låglänta
beskafienhet, kallas efter en sin huvuddel
även Holland. Det ligger utmed Nord-
sjön och gränsar på landsidan i Ö. till
Tyska riket, i S. till Belgien.
116. Kust. Nederländska kusten ut-
med ’ Nordsjön är mycket låg och starkt
påverkad av tidvattnet.1 Där märkas
några grunda vikar, bland dem Zuiderzee
(söjder-se; »sydsjön») N. ut och längst i NV.
1 Tidvatten kallas världshavets regelbundna fallande (ebb) och stigande {flod) två gånger på dygnet.
Under ebbtiden kan havet sjunka tillbaka så, att den långgrunda havsbottnen lägges bar ända till tio
kilometer från stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
