Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oregelbundna, långsträckta åsar (jämför »klit-
terna» i västra Jylland, § 107). Dessa flytta sig
småningom allt längre inåt land och kunna med
sin flygsand begrava bördiga slätter, ja, hela byar
och kyrkor. Medelst plantering av barrskog och
sandgräs har man i våra dagar i allmänhet lyckats
binda sanden och hejda dynernas utbredning.
Genom dynerna skyddas emellertid landet,
som till stor del ligger lägre än havsytan, mot
havets inträngande. Vid häftiga stormar har
dock Nordsjön flera gånger brutit sig igenom
den skyddande kedjan av dyner och översvämmat
stora delar av låglandet därinom. En rest av
dynerna utanför den gamla kusten, som gick be-
tydligt längre ut i havet än den nuvarande, utgöra
Friesiska öarna, som äro uppbyggda av idel
sand och ständigt utsatta för havets förstörande
inverkan; vid ebbtiden bli de flesta av öarna
landfasta, så att man till och med kan åka ut
till dem. På liknande sätt har havsviken Zui-
derzee bildats, då Nordsjön under 1200- och
1300-talen upprepade gånger genombröt det
låga kustbälte, som skilde en innanför detsamma
liggande insjö från havet.
Ständigt hotar havet att fortsätta sitt för-
störelseverk mot den nederländska kusten; hol-
ländarens liv har därför till en stor del varit en
kamp mot havet. Där dynerna ej ansetts till-
räckliga, har man med konst måst uppföra skydds-
vallar. Dessa åstadkommas på det sätt, att
två rader timmerstockar neddrivas i marken,
varefter tomrummet emellan dem fylles med
sten och grus; sedan ditföres jord på ömse sidor,
varigenom en långsluttande vall bildas. En så-
dan skydd svall kan ofta vara ända till 10 meter
hög och 50—100 meter bred. På vissa ställen
har man uppfört flera skyddsvallar innanför
varandra; de måste skötas med stor omsorg, ty
vid minsta försumlighet kan havet bryta sig
igenom och översvämma låglandet, öarna i det
stora Rliendeltat ligga t. ex. helt och hållet
lägre än havsytan, så att den, som färdas på
floden, befinner sig i jämnhöjd med hustaken och
trädtopparna; en översvämning skulle därför ha
till följd, att öarna försvunne.
Holländaren nöjer sig likväl ej med att skydda
sitt gamla land; han vill även erövra nytt land
från havet. Där kusten är långgrund, byggas ett
stycke utanför de gamla skyddsvallarna nya så-
dana, vilka komma att instänga en grund sjö, som
därpå torrlägges. På detta sätt har landet i
senare tider icke obetydligt tillväxt. Man har
även uppgjort en plan att sålunda avstänga
större delen av Zuiderzee och torrlägga den.
Emellertid kan man ej hindra, att vatten sipp-
rar igenom vallarna, varjämte även regnvatten
samlar sig innanför dessa. För att bortskaffa den
överflödiga vattenmängden använder man pump-
verk; dessa drivas genom ånga eller med väder-
kvarnar, som man i ett holländskt landskap
ofta kan se stående i långa rader.
Det låglänta området innanför dyner och
skyddsvallar, marskland, är den rikaste och bäst
befolkade delen av Nederländerna. Landskapets
utseende är här mycket egendomligt. Jorden är
delad i rutor, omgivna av kanaler. Över dessa
gå broar, som kunna upplyftas för att släppa
igenom fartygen. Jorden användes huvudsak-
ligen till att frambringa foderväxter, varmed
stora hjordar av nötkreatur uppfödas.
119. Klimatet är i Nederländerna
ett äkta kustklimat, fuktigt och disigt.
120. Näringar. Åkerbruket är väl
skött men förmår ej tillfredsställa det
tätt befolkade landets behov. Säd måste
därför årligen i stor mängd införas. I
vissa trakter märkes särskilt en betydande
trädgårdsodling; man frambringar frukt,
grönsaker och framför allt blommor. Vid-
sträckta fält äro planterade endast med
blomsterlökar, t. ex. hyacinter och tulpaner,
som utgöra en viktig handelsvara.
Boskapsskötseln står högt både i marsk-
landet och i det inre av Nederländerna,
där gräsväxten i följd av det fuktiga kli-
matet är yppig. Den brokiga holländska
hornboskapen är känd som en utmärkt
ras. Gödkreatur, smör . och ost utföras, i
synnerhet till England.
Fiske drives i stor skala vid kusten
och på bankarna i Nordsjön. Framför
allt fiskas torsk och sill (»holländsk sill»).
Handel och sjöfart äro huvudnäringar.
I detta avseende är särskilt Nederländer-
nas läge mycket gynnsamt; till lands
står det genom Rhen och dess bifloder i
förbindelse med ett rikt industriområde,
vars mångahanda alster till stor del ut-
föras på nederländska fartyg; till sjöss
är förbindelsen över havet lätt både med
grannländerna och de främmande världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
