Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bunden med Nordsjön. Amsterdam är byggt på
pålar och genomdraget av kanaler, som delvis
ersätta gator; över kanalerna gå flera hundra
broar. — V. ut ligger Haarlem (ha’r-) med
stark blomsterodling på fält, som fordom varit
sjöbotten.
Rotterc/am* (> 350 t. inb.) i Rhendel-
tat. Det är Nederländernas förnämsta sjöstad,
där flodfarten från det inre samt ångbåtstrafiken
med utlandet och kolonierna* mötas. — At SV.
på en ö vid Scheldes mynning märkes Vlissingen
(fli’s-); det är en befäst örlogshamn och överfarts-
ort till England.
Haag* (hag, > 200 t. inb.) ej långt från
Nordsjön. Det är landets residensstad.
Utrecht (y’trécht) vid en arm av Rhen.
Staden har ett känt universitet.
De nederländska städerna ha i allmänhet
i sina äldre delar en egendomlig prägel. Gatorna
äro genomdragna av kanaler med träd på ömse
sidor. Och husen, som äro av rött tegel, vända
gavlarna åt gatan.
123. Författning. Nederländerna är en
inskränkt monarki. Riksförsamlingen är, liksom
hos oss, delad på två kamrar; den kallas general-
staterna.
124. Biliinder. Holländarna ha vidsträckta
kolonier i de främmande världsdelarna. I
synnerhet äro de av vikt i Ostindien, där den
välodlade ön Java utgör medelpunkten för de
holländska besittningarna.
Konungariket Belgien.
(7 mill. inb.)
125. Storlek och läge. Belgien är
till området mindre än Nederländerna och
ungefär så stort som Dalarne; men det
är särdeles tätt befolkat, ja tätast av alla
länder i Europa (tab. 5).
I NY. gränsar Belgien till Nordsjön,
i N. till Nederländerna, i Ö. till Tyska
riket och Luxemburg, i S. till Frankrike.
126. Kust. Utmed Nordsjön har Bel-
gien endast en kort kuststräcka. Denna är
låg och till stor del täckt av dyner.
127. Ytbildning. Till större delen
är Belgien ett lågland, som ligger kring
Carlson, Skolgeografi. I.
mellersta loppet av floderna Schelde och
Maas. Men S. ut märkes även en skogig
bergstrakt, vars högsta del är Ardennerna.
128. Näringar. I Belgien står åker-
bruket högt. Landet är väl odlat som en
trädgård men kan, på grund av befolk-
ningens täthet, långt ifrån fylla sitt eget
behov av spannmål.
S. ut i Ardennerna finnes stor rikedom
på stenkol och järn. Därför är bergsbru-
ket här betydande.
Mer än något annat land är Belgien
övervägande industristat. Med stöd av
den goda kol- och järntillgången har ut-
vecklat sig en blomstrande fabriksrörelse,
som sysselsätter omkring hälften av lan-
dets befolkning. I synnerhet tillverkas
maskiner och andra metallvaror, kläde,
linne, spetsar och mattor (»brysselmattor»).
Även handeln är i Belgien mycket
livlig. Den har av gammalt sin medel-
punkt i staden Antwerpen, som tävlar
med Hamburg om första platsen bland
handelsstäderna på Europas fastland; en
stor del av produkterna från västra Tysk-
land utskeppas över denna stad. Omsätt-:
ningen till sjöss besörjes dock nästan helt
och hållet av främmande länders fartyg, ty
Belgien har ingen nämnvärd handelsflotta.
Belgien har en stor mängd kanaler och
järnvägar. De senare äro här tätare
förgrenade än annorstädes i världen.
129. Inbyggare. På slättbygden i
N. utgör es den tätt boende befolkningen
av flamländare; de äro germaner och tala
ett språk, likt holländskan. I bergstrak-
terna S. ut åter bo valloner; de äro ro-
maner och tala franska. Religionen är
romersk-katolsk.
Bland. det lägre folket står upplys-
ningen lågt, särskilt bland de fattiga gruv-
och fabriksarbetarna. De äro dåligt lönade
och ställa ofta till oroligheter.
130. Indelning och städer. Belgien är
indelat i 9 provinser. Bland dem märkas
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
