Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg förekomma vidsträckta granskogar.
Det stora låglandet i N. är däremot skog-
fattigt; i våra dagar har man dock med
framgång begynt plantera barrskog på
hedarna i norra Tyskland. Av lövträd
äro bok och ek de vanligaste; S. nt före-
komma även äkta kastanjen och valnöts-
trädet. Trakterna kring Rhen ha särdeles
varma och torra somrar, vilket gör, att
mnrankan där trives väl.
Av villebråd märkas i de tyska bok-
skogarna kronhjorten och rådjuret.
138. Näringar. Åkerbruk är jämte
boskapsskötsel en huvudnäring i de flesta
trakter. Det kan dock ej ens i goda år
fylla behovet, ehuru 3/5 av Tyska rikets
jord är åker och äng (tab. 14). I norra
Tyskland odlas mest råg och potatis, vil-
ken senare i Tyska riket alstras i större
mängd än i något anna;t land. I mellersta
delen kring Elbe odlas därjämte mycket
vitbetor; i fråga om frambringandet av bet-
socker står Tyska riket främst av alla
länder. S. ut är vete det förnämsta sädes-
slaget; därjämte odlas mycket havre, korn
och humle för öltillverkningen. Fruktod-
lingen står särdeles högt. På kullar ut-
med Rhen och dess bifloder är vinodlingen
betydande (»rhenska viner»).
Skogsbruket har i vissa delar av Tyska
riket mycken betydelse; ungefär XA av
rikets yta utgöres av skogbärande mark
(tab. 14). I synnerhet är skogshante-
ringen i Sydtysklands bergstrakter väl ord-
nad. Torv begagnas allmänt som bränsle.
Bergsbruket är i flera trakter av stor
vikt. Tvärs igenom Tyskland går från
Belgien till övre Weichsel ett bälte, som
är mycket rikt på värdefulla mineral,
framför allt stenkol och järn (tab. 14).
Industrien har på grund härav utveck-
lat sig storartat. I Tyska riket leva
numera flera människor av industri än av
jordbruk. Fabrikerna ligga tätast i de
stora koldistrikten: vid Rhen V. ut samt i
Sachsen och Schlesien Ö. ut. I allmänhet
har industrien sitt huvudsäte i städerna,
där nära hälften av rikets folkmängd bor,
men idkas även på landsbygden kring
städerna. Mest tillverkas järn- och stål-
varor, bomulls-, ylle-, linne- och sidenväv-
nader samt en mängd småvaror, såsom
blyertspennor, nålar och leksaker,
Handeln är till omsättningens värde
näst Storbritanniens den största i värl-
den (tab. 14). Den har sin medelpunkt i
de stora städerna, framför allt i Hamburg,
som har en betydlig del av Tyska rikets
in- och utförsel i sin hand. Mest består
införseln av råvaror och livsmedel, utförseln
av fabriksvaror.
Samfärdseln främjas genom ett mycket
tätt förgrenat järnvägsnät, som är det
längsta i Europa (tab. 14). Yidare finnes
en mängd kanaler, som förbinda floderna
med varandra; särskilt märkes Nord-
Östersjökanalen (§ 135).
139. Inbyggare. Tyska rikets be-
folkning består till största delen av tys-
kar (> 55mill.). Dessa tala flera munarter:
plattyska på låglandet N. ut, högtyska
i mellersta och södra delarna. Endast i
gränslandskapen finnas i nämnvärt antal
folk av annan härkomst: polacker i ö.
(> 3 mill.), danskar i Schleswig (150 t.) och
fransmän i Elsass-Lothringen (> 200 t.).
Tyskarne utgöra den talrikaste av de
germanska folkstammarna i Europa, även
om deras stamförvanter i Östersjölän-
derna, Österrike-Ungern och Schweiz ej
medräknas.
I avseende å religionen råder ganska
stor splittring. Men i allmänhet är i norra
Tyskland den protestantiska*, i södra åter
den romersk-katolska läran mest utbredd;
katolikerna utgöra väl 1/s av befolkningen.
I de stora städerna och på gränsen mot
Polen finnas många judar (> V2 mill.).
Nästan överallt äro skolorna goda och
talrika, i synnerhet i de protestantiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
