Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste även i fredstid tjäna fosterlandet som soldat
en för hans utbildning tillräcklig tid, i regeln två
år. Hären utgör i krigstid över 21/2 mill. man.
Ett sådant härväsen har blivit nödvändigt för
Tyska riket till följd av dess läge mitt i Europa,
utan naturliga gränser i Ö. och V. ; det har kraftigt
bidragit att göra detta rike till den mäktigaste
staten på Europas fastland.
Tyska rikets maktställning beror dock ej
blott på dess starka, slagfärdiga krigshär och
flotta utan även därpå, att tyskarna äro ett av
världens mest bildade folk.
142. Biliillder. Tyska riket äger flera
nyförvärvade men ännu föga betydande biländer
i Afrika och Australien.
Förbundsrepubliken Schweiz.
(31/2 mill. inb.)
143. Storlek och läge. Schweiz är
ett alpland, föga större än Jämtland men
väl 30 gånger så tätt befolkat som detta
(tab. 5). Det är en fullständig inlandsstat,
belägen i hjärtat av Europa och på alla
sidor avstängd från havet.
I V. gränsar Schweiz till Frankrike,
i N. till Tyska riket, i Ö. till Öster -
rike-Ungern och i S. till Italien. Det
omgives således på alla håll av stor-
makter.
144. Ytbildning. Schweiz ligger helt
och hållet på Mellan alp erna (§ 99)
och på den högslätt, som utbreder sig vid
deras norra fot.
Mellan alperna eller Schweiziska al-
perna, såsom de även kallas, sträcka sig
från det väldiga Mont Blanc (4,800 m) i
Y. till Ortler i Ö. De delas Y. ut av
övre Rhônes och övre Rhens floddalar i
två stora grupper, en nordlig och en syd-
lig. Av nordliga gruppen äro de för sin
skönhet berömda Berneralperna de för-
nämsta; här ligga stora jöklar och resa
sig fjälltopparna Jungfrau och Finsteraar-
liorn (4,300m). Av södra gruppen märkas
de ödsliga Wallis alp erna med än större
jöklar och de än högre fjälltopparna
Matterhorn och Monte Bosa (4,600m). NO.
om dem ligger fjällknuten S:t Gotthard,
varifrån floder utgå i olika riktningar
(Rhen, Rhône m. fl.). I dessa trakter leda
flera pass1: Stora S:t Bernhard* i västra,
Simplon i östra delen av Wallisalperna
och S:t Gotthard invid fjällknuten av
samma namn, från Schweiz över till Ita-
lien. Längre åt Ö. resa sig Albula- och
Berni’nagrupperna, som ligga på Ömse
sidor om övre Inn, en biflod till Donau.
N. ut sänka sig Mellanalperna ned
mot Schiveiziska högslätten. Denna be-
gränsas i NV. av Jurabergen och över-
går åt NO. omedelbart i Bäjerska hög-
slätten.
Alplandskap. På avstånd likna Alperna en
skyhög mur med taggiga spetsar. Men kommer
man närmare, kan man i fjällmassan urskilja
flera kedjor och mellan dem djupa floddalar. De
mellersta kedjorna äro i allmänhet högst och
bestå huvudsakligen av granit och gnejs; sido-
kedjorna åter äro lägre och bestå mestadels av
kalksten.
Högst upp äro Alperna, liksom andra hög-
fjäll, öde eller täckta med evig snö. Denna är
antingen fint kornig, s. k. firn, eller hoppressad
till jöklar, här kallade glaciärer eller gletscher
(bild 49), vilka såsom väldiga isfloder sakta skrida
ned i dalarna. På Alperna ligger, i följd av
deras sydligare läge, snögränsen (2,700m) mycket
högre än hos oss i Lappland.
Få trakter på jorden äro så berömda för sin
storartade naturskönhet som Alperna, varför de
årligen besökas av turister från alla världens
ändar. I de lägre delarna omväxla välodlade
dalar och vilda klyftor, som i djupet genom-
brusas av skummande bäckar. Högre upp sticka
glaciärernas is och snö bjärt av mot fjällsidornas
ljusgröna betesmarker, och muntert ljuda i den
klara luften alpherdens horn och den betande
boskapens bjällror. Högst upp dölja sig ofta de
nakna eller snöiga topparna bland molnen.
Ingen högfjällstrakt är genom naturliga pass
och med konst anlagda vägar så lätt tillgänglig
1 Pass kallas en sänka i kammen, d. v. s. högsta delen, av en bergskedja. Passet tjänar ofta som
genomgång för landsväg eller järnväg mellan dalar, som ligga på ömse sidor om bergskedjan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
