Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. På gränsen mellan Schweiz och Tyrolen
ligger vid Rhen furstendömet Liechtenstein
(10 t. inb.). Det bildar en liten självständig
monarki och står i tullförbund med Österrike-
Ungern.
Republiken Frankrike.
(Nära 40 mill. inb.)
158. Storlek och läge. Frankrike
omfattar västra delen av Mellaneuropa och
ön Corsica. Det är nästan lika stort som
Tyska riket men har betydligt mindre
folkmängd (tab. 5); denna tillväxer ovan-
ligt långsamt.
Frankrikes läge är särdeles förmån-
ligt mellan tre hav: Medelhavet, Atlan-
ten och Nordsjön. Mot de flesta grann-
länder har Frankrike också naturliga
gränser; det skiljes i NY. genom Engel-
ska kanalen från Storbritannien, i S. ge-
nom Pyrenéerna från Spanien, i Ö. till
stor del genom Västalperna och Jura från
Italien och Schweiz. Men i NO. stöter
Frankrike mestadels utan naturlig gräns
till Tyska riket och Belgien.
159. Kust. Längst i N. mot Nordsjön
är Frankrikes kust låg och delvis täckt av
flygsand. Utmed Engelska kanalen, som
genom sundet Fas de Calais (pa-dö-kalä’)
står i förbindelse med Nordsjön, utgöres
kusten till stor del av höga, enformiga
kritklippor; men utanför landskapet Nor-
mandie (*mangdi’) är den delvis låg. Längst
åt Y. märkes en i Atlanten utskjutande
halvö, Bretagne (brötanj), som har branta,
klippiga stränder. I viken mellan denna
halvö och Normandie ligga Normandiska
öarna, som höra till Storbritannien.
Utmed Atlanten, S. om Bretagne, blir
Frankrikes västra kust allt lägre. Yid
Biscayabukten S. ut är den sank och sandig
samt åtföljes af dyner och grunda strand-
sjöar.
Utmed Medelhavet är Frankrikes kust
i dess västra del av samma natur, men
Ö. om det sumpiga Bhönedeltat blir den
brant och rik på bukter. Kuststräckan
längst Ö. ut, den s. k. Franska rivieWan,
skyddas för nordliga vindar av alpked-
jorna men påverkas S. ifrån av Medel-
havets ljumma vindar och får därigenom
ett synnerligen behagligt och för sjuk-
lingar välgörande klimat.
160. Ythildning. Längst S. ut resa
sig de vilda Pyrenéerna. Deras norra
sluttning, som utmärkes av djupa dalar,
omgivna av tvärbranta klippväggar, skju-
ter ett gott stycke in i södra Frankrike.
I SO., på gränsen mot Italien, upp-
stiga Västalperna med flera kedjor. På
huvudkedjan märkas de snöiga fjälltop-
parna Mont Cenis (mång-söni’) och Mont
Blanc (måDg-blang, 4800 m.). Mont Blanc
är Europas högsta fjällknut, mer än dub-
belt så hög som Kebnekajse och belä-
gen i hörnet mellan Frankrike, Schweiz
och Italien. S. om Mont Blanc går alp-
passet Lilla S:t Bernhard, och på södra
sidan om Mont Cenis är, för järnvägsför-
bindelsen mellan Frankrike och Italien,
under ett annat alppass Mont Genis-tun-
neln sprängd.
Ö. ut löpa vid gränsen till Schweiz
Jur aberg en samt vid gränsen till Tyska
riket Vogeserna. Dessa bergstrakter,
som äro betydligt lägre än Alperna och
Pyrenéerna, åtskiljas av en bred sänka,
den s. k. Burgundiska porten, varigenom
en viktig kanal- och järnvägslinje går
fram. I NO utbreder sig på gränsen till
Belgien de skogiga och stenkolsrika Ar-
dennerna.
I mellersta Frankrike märkes ett vid-
sträckt höglandsområde, Franska hög-
landet. Detta består av flera platåer,
som i allmänhet stupa brant mot Ö. men
i N. och Y. sakta sänka sig ned mot den
omgivande slätten. S. ut begränsas hög-
landet av en vild och svårtillgänglig
bergskedja, Ceve’nnerna, som från trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
