Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(garann) och Ehone (rån). Av dessa ha
Seine och Loire sina källor på Franska
höglandet; de båda övriga mottaga där-
ifrån betydande bifloder.
Seine kommer från Långres högland
och rinner genom norra Frankrike åt NV.
Den mottager t. h. Marne, liksom huvud-
flöden kommande från Långres högland.
Seine är segelbar under nästan hela sitt
lopp och går med talrika krökningar ge-
nom fruktbara, väl odlade slättbygder.
Den har en bred mynningsvik i Engelska
kanalen.
Loire, Frankrikes längsta flod, går
från Cevennerna genom mellersta Frank-
rike först åt N. och NV. samt efter en
krök vid staden Orléans (årleång) åt Y. till
Atlanten. Den mottager t. v. bifloden
Allier (alljé) från Cevennerna och t. h.
bifloden Maine (män), som uppkommer av i
flera källarmar från Normandiets kullar.
Garonne flyter från Pyrenéerna ge-
nom södra Frankrike åt NO. till staden
Toulouse (tolc/s), där den böjer av mot NV.
Floden, som i nedersta loppet kallas
Gironde (¿irå’ ngd), går genom rika vinländer
och utfaller i Atlanten med en trattlik
mynningsvik, som starkt påverkas av tid-
vattnet. Den mottager t. h. bifloden
Dordogne (dårdanj) från Massif central.
Rhöne kommer från en jökel på S:t
Gotthard och strömmar först genom Schweiz
åt V. till den för sin skönhet berömda
Genevfäjön. Efter utflödet därifrån genom-
bryter floden Jurabergen och behåller i
östra’ Frankrike sin huvudriktning åt V.
ända till staden Lyon (liå’ng). Sedan går
den genom en bördig dal mellan Väst-
alperna och Cevennerna samt delar sig
slutligen i två huvudarmar, bildande ett
sandigt delta.
162. Klimat. Frankrike har, i stort
sett, ett blitt och behagligt klimat. Emel-
lertid framträda i vissa trakter bestämda
skiljaktigheter. Såsom motsatser kunna
Carlson, Skolgeografi. I.
nämnas Bretagne med dess kyliga somrar*
ljumma vintrar och rikliga nederbörd.*
Auvergnes platåer med sträng vinterköld
och kustlandet S. om Cevennerna mei
heta, torra somrar. Om Rivierans klimat
se § 159!
163. Yäxt- ocli djurliv. Frankrike^
är skog fattigt; egentliga skogsbygder
finnas endast N. ut på sluttningarna av
Ardennerna samt i SV. på de förr all-
deles öde, numera med barrträd fram-
gångsrikt planterade Les Landes. Bland
lövträden märkas i mellersta och norra
Frankrike bok, äkta kastanje och valnöts-
träd. S. om Cevennerna har växtligheten
en mera sydländsk prägel; där trivas så-
lunda oliv och vissa palmer.
Av odlade växter är överallt på slätt-
bygden vete viktigast. Därtill komma,
i Ö. och S. vinrankan och fruktträden.
På större villebråd är Frankrike fat-
tigt. Utmärkta raser av hästar och horn-
boskap uppdragas där. I havet vid kus-
terna finnes gott om sardiner, hummer y
ostron och ätliga musslor.
164. Näringar. Frankrike är ett ut-
märkt bördigt och väl odlat land. På.
många ställen skönjas, så långt ögat nårr
endast frodiga åkerfält och vinklädda,
kullar med tätt inströdda byar och städer.
Åkerbruk är en huvudnäring; omkring*
halva befolkningen lever därav. Utom
vete, som i hela landet är förnämsta,
sädet, odlas mycket vitbetor för socker-
beredning, många slags utmärkt saftig
och storväxt frukt (»franska päron») samt
vin. I vinodling står Frankrike främst
av alla länder i världen. S. ut, där vita
mullbärsträdet trives, är silkesmaskaveln
betydande, ehuru ej tillräcklig för fabri-
kernas behov av råsilke.
Industri är landets andra huvudnäring,
ehuru järn och stenkol ej förekomma i
tillräcklig mängd utan måste införas. De
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
