Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delat i depárteme’nt, motsvarande de sven-
ska länen. Departementen äro till antalet
87 och ha mestadels namn efter berg och
floder, kring vilka de ligga.
I historiskt avseende åter indelas Frank-
rike av gammalt i provinser. Av dessa äro
de viktigaste:
Normandie* (-mangdi’) och Bretagne*
(brötanj) vid Engelska kanalen,
Poitou (påato) och Gascogne* (gaská’nj)
utmed Atlanten och Biscayabukten,
Languedoc Oanggdå’ck) och Provence*
(pråva’ngs) vid Medelhavet,
Dauphinó (dåfiné), Savo’jen, Franche
Comté* (frangJ-kångté), Lothringen,* Cham-
pagne* (Jangpånj) och Flandern utmed
gränsen i Ö. och NO,
Isle de France* (il-dö-frångs) kring mel-
lersta Seine, Auvergne* (åvä’rnj) kring övre
Vin drickes i Frankrike av hög och låg på
samma sätt som läskedrycker hos oss, och vin-
utförseln är en av landets viktigaste inkomst-
källor.
165. Inbyggare. Frankrikes befolk-
ning utgöres nästan helt och hållet av
fransmän. Dessa härstamma från kelterna,
som dock starkt uppblandats med in-
vandrade folk. Kelterna kuvades redan
under forntiden av romarna, som bland
dem införde sitt språk och sin bildning.
När sedan germaner inträngde i landet,
påverkades även de småningom av ro-
marnas högre odling. Sålunda har Frank-
rikes befolkning romaniserats och kommit
att utgöra en del av den folkstam, sotn
kallas romaner.
I Bretagne bo dock ännu^ en del täm-
ligen oblandade kelter (1 mil].), vid norra
gränsen flamländare samt på Corsica och
i de sydöstra gräiislandskapen italienare.
Massan av Frankrikes befolkning be-
känner sig till romersk-katolska läran.
Men full religionsfrihet är rådande.
Liksom i de flesta katolska länder
står i Frankrike folkupplysningen ej sär-
deles högt; men man har på senare tiden
gjort mycket för att förbättra den. För
den vetenskapliga utbildningen finnes en
mängd lycéer eller allmänna läroverk och
fakulteter eller högskolor. Av gammalt
intaga fransmännen inom litteratur och
konst ett av de främsta rummen bland
Europas folk.
Fransmännen äro ett tappert och fri-
hetsälskande folk. De äro även kända
för arbetsamhet och sparsamhet samt för
en fint utbildad smak. Men därjämte ha
de gjort sig bekanta för mycken ombyt-
lighet och lättsinne. Dessa egenskaper ut-
märka emellertid särskilt huvudstadsbe-
folkningen, ej den strävsamma allmogen.
166. Indelning och städer. I ad-
ministrativt* avseende är Frankrike, allt
sedan den stora revolutionen 1789, in-
Bild 5 5. Kvinna från Bretagne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>