Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Medelhavet märkas Nizza och Mentone; de
äro kurorter med härligt klimat och sydländsk
växtlighet.
i östra Frankrike:
Lyon (liang, nära V2 mill. inb.) vid Rhône-
kröken. Staden har världsbekanta siden- och
sammetsfabriker.
St. Etienne (sängtetjä’nn) Ö. om övre Loire.
Här finnas betydliga fabriker för siden och stål-
varor. — Längre S. ut ligger Nîmes (nim) med
sidenfabriker och storartade ruiner från romar-
tiden samt vid Rhône Avignon (avinjâ’ng), som
en tid var påvens säte.
Reims (rängs) i Champagne och Dijon
(dijå’ng) i Bourgogne. Båda äro kända vin-
orter och starkt befästa. — S. ut märkes Le
Creuzot (lö-kröså) med berömd järn- och stål-
tillverkning. — ö. ut ligger vid Burgundiska
porten den starka gränsfästningen Belfort (befå’r)..
167. Författning. Frankrike är republik.
Det styres av en president, vald på 7 år. Denne
har vid sin sida en riksförsamling, delad på två
kamrar, senaten och deputeradekammaren.
Frankrikes här och flotta höra till de starkaste
i Europa (tab. 5).
168. Biliinder. Frankrike äger viktiga
kolonier och skyddsstater i de främmande världs-
delarna (> 50 mill. inb.). Bland dem märkas
särskilt Algeriet (aljeri’et) och Tunis på norra
kusten av Afrika.
Anm. I sydöstra Frankrike, nära gränsen
till Italien, ligger det lilla furstendömet Monaco.
Det är känt för sitt sköna läge vid Medelhavet
och sin nesliga spelbanksrörelse.
Sydeuropa.
169. Huvuddelar. Sydeuropa består
av tre halvöar, som från fastlandet
skjuta ut åt S., jämte intill dem liggande
större och mindre öar. Halvöarna be-
nämnas efter sina förnämsta bergsked-
jor: Pyreneiska halvön längst V. ut,
Apenninska halvön i mitten och Halka’n-
halvön Ö. ut.
N. ut skiljas Pyreneiska och Apennin-
ska halvöarna från Mellaneuropa genom
väldiga fjällmassor, Pyrenéerna och Al-
perna. Balkanhalvöns nordgräns åter är
mindre skarpt utmärkt genom Sava och
Siebenbürgens berg.
S. ut omgivas halvöarna av Medelhavet
och dess vikar. Längst i SY. skiljes Py-
reneiska halvön från Afrika endast genom
Gibraltar sund. Och längst i SO. skiljes
Balkanhalvön från Asien genom Dardane’11-
sundet och JBospo’ren.
170. Natur och klimat. Sydeuropa
har i flera avseenden en annan prägel än
länderna N. om Alperna och Pyrenéerna.
Ytbildningen är först och främst
ganska olika. Sydeuropa är mestadels
höglänt och delvis vulkaniskt, medan i
Nordeuropa vidsträckta lågslätter utbreda
sig.
Klimatet är i Sydeuropa starkt på-
verkat av Medelhavets ljumma vatten och
närmar sig i flera fall de heta ländernas;
det kallas i sådana trakter subtro’piskt.
Sommarvärmen är i allmänhet högrey
vintrarna blidare än i Nord- och Mellan-
europa. Yidare är regnet i Sydeuropa
väsentligen inskränkt till vintern, och snö
förekommer sällan utom i de högre bergs-
trakterna; Nordeuropa åter har nederbörd
hela året om, vintertiden i form av snö.
I Medelhavsländerna är också luften på
grund av sin torrhet ovanligt klar, och
havet synes mera blått än annorstädes.
Växt- och djurlivet är delvis för
Medelhavsländerna egendomligt. Där mär-
kas bland lövträd äkta kastanjen, val-
nötträdet och oliven samt hela året om
grönskande träd, såsom lager och myrten.
Att giva landskapet en sydländsk prägel
bidraga vidare ett par ståtliga barrträd,
pinien och cypressen, samt vissa från
Afrika hit överflyttade palmarter ävensom
de från Nya världen införda kaktusarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
