Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungariket Portugal.
(> 5 imll. inb.)
184. Storlek och läge. Portugal*
upptager knappt */« av Pyreneiska halvön.
Det omgives i N. och Ö. av Spanien, i
Y. och S. av Atlanten.
185. Inbyggare. Till härstamning och
religion likna portugiserna sina grannar
spanjorerna. Men de hysa av gammalt
hat till dem.
Folkbildningen står lågt, och. näringar-
na äro mycket försummade. Handeln be-
finner sig till stor del i engelsmännens
händer. Yin är förnämsta utförselsvaran.
186. Städer. Bland Portugals städer
märkas:
Li’ssabon* (350 t.inb.) vid Tajos nedersta
lopp. Det är Portugals huvudstad och har
blivit präktigt uppbyggt efter en fruktansvärd
jordbävning 1755.
Opo rto* (170 t. inb.) nära Dueros myn-
ning. Det är en viktig handelsstad med stark
utförsel av kork och vin (»portvin»).
187. Författning. Portugals författning
liknar Spaniens. Det är en inskränkt monarki
med riksförsamling på två kamrar.
188. Bilander. Liksom Spanien har Por-
1ugal förlorat det mesta av sitt fordom stora
kolonialvälde. Det äger dock ännu några spridda
besittningar i Asien samt flera vidsträckta men
glest befolkade kustländer och öar i Afrika.
A penni n ska halvön.
189. Gränser. Apenninska eller, så-
som den även kallas, Italienska halvön
är den mellersta och smalaste av Sydeu-
ropas tre halvöar.
Halvön skjuter ut från Mellaneuropa
åt SO. och skiljes därifrån, om Poslät-
ten medräknas, i N. av Alperna. Eljest
omgives halvön av Medelhavet och dess
delar: i Ö. Adriatiska havet*, i S. Joniska ha-
vet*, i V. Tyrre’nska sjön och Ge’nuabukten.
Y. om Apenninska halvön och skilda
därifrån genom Tyrrenska sjön ligga de
stora öarna Sicilien (nära 8 ggr Gottland) och
det föga mindre S ar di’nien, vilka tillhöra
Italien, samt GoWsica, som hör till Frank-
rike. Sicilien kommer vid Messi’nasundet
(ej fullt 4km) halvöns sydspets ganska nära
och är Y. ut endast 150 kilometer avlägset
från Afrika.
S. om Sicilien märkes Maltagruppen,
som lyder under Storbritannien.
190. Kust. I motsats till Pyreneiska
halvön har Apenninska halvön långsträckt
orm; man har ofta liknat den vid »en
stöfvel».
Åt S. utskjuta två mindre halvöar,
Apu’lien och Cala’brien (»klacken» och
»tån»); de åtskiljas av en bred vik, som
tränger in från Joniska havet.
På västra kusten av halvön märkas de
för sin skönhet ryktbara Genua- och
Neapelbukterna. Nära kusten ligga här de
små, bergiga öarna Elba N. ut, Ischia
(i’skhia) och Capri utanför Neapelbukten.
Yid norra änden av Adriatiska havet
är kusten långgrund och kantad av lagu-
ner; dessa äro bildade på samma sätt som
de tyska haffen (§ 133). Eljest äro halvöns
kuster omväxlande låga och klippiga.
191. Ytbildning. Längst i N. mär-
kas Alperna. Dessas sluttning mot S.
är mycket stark; övergången från jöklar
och fjällvidder till det fruktbara slätt-
landet sker särdeles hastigt.
Halvöns ryggrad, så att säga, bildas av
bergskedjan Ap en ni’ ner na*. Dessa sam-
manhänga i NY. med Västalperna och
sträcka sig från Genuabukten i en lång
båge åt SO. ända ned till sydspetsen av
Calabrien. Ungefär i mitten av halvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
