Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alperna och Medelhavet, Rivieran, har
ett särdeles milt och behagligt klimat.
Dit komma därför årligen tusentals sjuk-
lingar för att tillbringa vintern.
Italiens mycket prisade klimat har
dock sina olägenheter. Stundom blåser
från Afrika en het och torr ökenvind,
scirocco (Jiråckå), och i de sanka kust-
trakterna härjar den förrädiska sump-
febern, mala’ria.
194. Växt- och djurliv. Endast på
några ställen i bergen finnas numera
sammanhängande skogar. Bergens slutt-
ningar äro vanligen kala, så att klipp-
grunden eller den rödaktiga marken träder
i dagen, eller ock överväxta med låga
men täta busksnår. Här och var växa
dock i dungar olivträd och städse gröna
lövträd, såsom lager och myrten, ävensom
prydliga barrträd, såsom pinien med dess
likformigt utbredda krona och den toppiga,
mörkgröna cypressen. Flerstädes före-
komma även mindre skogar av äkta
kastanje, vars frukt rostas av folket och
begagnas i stället för bröd.
Poslätten är mycket bördig och väl
vattnad genom kanaler, som utgå från Po
och dess bifloder. Den har också blivit
kallad »Europas största trädgård».
Västra delen av halvön, som av
Apenninerna skyddas för nordanvindarna,
är betydligt varmare än den östra, och
här trivas förträffligt vinet och sydfrukt-
träden. På Sicilien växa till och med
bomullsbusken och sockerröret; där och
på Rivieran förekomma även viss& palm-
arter.
På Poslätten är ladugårdsskötseln högt
utvecklad, och på Maremmerna V. ut
beta hjordar av får och tama bufflar.
Eljest hålla italienarna ej mycket horn-
boskap, och i allmänhet begagnas åsnan
eller mulåsnan mer än hästen. Enär vita
mullbärsträdet i Italien trives förträffligt,
är silkesmaskaveln högt uppdriven. Medel-
Carlson, Skolgeografi. I.
havet är rikt på fisk, särskilt tonfish
och sardiner.
195. Näringar. Åkerbruket har sitt
huvudsäte på Poslätten och i de vulka-
niska trakterna. De förnämsta sädes-
slagen äro vete och majs. Mycket bety-
dande är ock odlingen av vin och av oliverr
varav pressas olja. På somliga ställen
äro bergens sluttningar täckta av konst-
gjorda terrasser, som över varandra upp-
bära vingårdar och olivplanteringar. Syd-
fruktträden, såsom apelsincitron-, mandel-
och fikonträd, trivas ypperligt; Sicilien»
är särskilt känt för sina apelsiner.
Bergsbruket är obetydligt. På Elba
brytes något järn, på Sicilien svavel samt
vacker marmor vid Carrara i norra Apenni-
nerna. Vid havskusten beredes salt i saliner.
Industrien lider av Italiens brist på
stenkol. Dock märkes sidentillverkningen
på Poslätten, glasfabrikationen och strå-
flätningen (»italienska halmhattar»). Dess-
utom tillverkas en mängd små konstsaker,
som köpas av genomresande turister.
Handeln gynnas av landets förmånliga
läge mitt i Medelhavet; Italien har en
betydande handelsflotta. Efter Suez-
kanalens öppnande har Italiens handel
tagit nytt uppsving, emedan samfärdseln
med södra Asien nu till största delen går
över Medelhavet.
Samfärdseln i det inre lättas genom
järnbanor; dessas huvudvägar löpa längs
efter halvöns kuster, och de äro på Po-
slätten särdeles tätt förgrenade. Genom
alptunnlarna vid Mont Cenis, Simplon och
S:t Gotthard samt alppasset vid Brenner
står Italiens järnvägsnät i förbindelse med
Mellaneuropas.
Poslätten har fordom varit en vik av
Adriatiska havet, som då gick ända fram till
Alpernas och Apenninernas sluttningar. Men
under loppet av många tusen år bildades
småningom land; de brusande alpbäckarna förde
med sig grus och slam, och detta avlagrades i
viken, så att dess stränder ständigt växte. Allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
