Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
havet en annan bergskedja med ryktbara
toppar, bland dem Oly’mpus* (3,000m), som
av de gamle betraktades såsom gudarnas
hemvist. Det inre av Morea fylles av
Arkadiens högland, vars förnämsta åsar
ävenledes löpa i riktning åt SO. ned
mot halvöns sydliga uddar.
I den östliga gruppen av halvöns berg
bildas kärnan av Balkanbergen*; dessa
sträcka sig från Järnporten vid Donau i
en båge Ö. ut mot Svarta havet. N. om
Balkan utbreder sig den låga Bulgariska
platån upp mot Donau. Längre åt S.
löper De’spotodag*, som skiljer Traciens
och Macedoniens floddalar från varandra.
Bergen bestå i halvöns västra och
södra del av kalksten, i mellersta och öst-
ra delen mest av gnejs och granit. De
äro rika på mineral, som dock föga till-
godogöras.
205. Floder. Balkanhalvöns betyd-
ligaste flod är Donau, som flyter genom
södra delen av Yalakiska slätten. Den
mottager flera bifloder, bland dem Mora’va
från S. samt Seret och Prut från N. Yid
utloppet i Svarta havet bildar Donau ett
sumpigt och öde delta; detta är genom-
skuret av flodens tre huvudarmar och
kantat av laguner.
Eljest finnas på halvön endast kortare,
föga segelbara floder. De åtskiljas av
bergskedjorna och gå dels Ö. ut till Ege-
iska havet, dels Y. ut till det Adriatiska.
Bland de förra märkas Mari’tza i Tra-
’cien och Vardar i Macedonien; bland de
.senare är den mest bekanta Drin, som
utgör avlopp för flera alpsjöar.
206. Klimat. Yalakiska slätten är i
NO. öppen för de kalla vindarna från
iSlaviska slätten och har avgjort fast-
landsklimat. Yintrarna äro så kalla, att
Donau i sitt nedre lopp flera veckor av
året plägar ligga tillfrusen.
S. om Balkan, som i likhet med Al-
perna och Pyrenéerna bildar en viktig
klimatisk gräns, vidtager Medelhavslän-
dernas milda luftstreck med en under
somrarna nästan ständigt klar himmel
och ringa nederbörd.
207. Yäxt- och djurliv. Norra delen
av Balkanhalvön hör till de områden i
Europa, som ännu ha betydande skogar; i
vissa trakter, t. ex. i Serbien, upptager sko-
gen mer än hälften av landets yta. I de
högsta bergstrakterna finnes barrskog.
Bergens sluttningar och dalarna åter äro
rikt klädda med lövskog, bestående av ek,
valnöt och kastanje.
Slätterna och bergsbygdens dalar äro
mycket fruktbara. Ehuru illa brukade
giva de rika skördar, och i södra delen
av halvön trivas vinrankan och sydfruk-
terna ävensom bomullsbusken förträffligt.
Flodernas ständer kantas ofta av rosen-
lagern (nerium).
På Balkanhalvön märkas åtskilliga
djur, som erinra om närheten till Öster-
landet, såsom schakalen och landsköldpad-
dan samt vid nedre Donau en mängd
vattenfåglar, t. ex. flamingon och pelika-
nen.
208. Näringar. Åkerbruket är på
Balkanhalvön den viktigaste näringen,
ehuru det merendels skötes dåligt, Den
förnämsta sädesbygden är Yalakiska slät-
ten, varifrån stora mängder av spannmål
utföras. De viktigaste sädesslagen äro
vete och majs. I Grekland frambringas
i stor mängd korinter, ett slags små, kärn-
lösa men starkt sockerhaltiga druvor, som
förvaras genom torkning; de utgöra
Greklands förnämsta utförselsvara. Även-
ledes odlas mycket tobak (»turkisk tobak»).
På södra sidan av Balkan äro hela fält
planterade med rosor, ur vilkas kronblad
den dyrbara rosenoljan pressas.
Boskapsskötseln är också en huvud-
näring. På Yalakiska slätten hållas stora
hjordar av hornboskap; men i högländerna
är den viktigaste boskapen får och getter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
