Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sultanatet Turkiet.
(> 6 mill. inb.)
211. Storlek och läge. Turkiets om-
råde i Europa är ungefär så stort som
Sverige S. om Dalälven men tätare be-
folkat än detta (tab. 5).
Det omfattar i våra dagar endast mel-
lersta delen av Balkanhalvön och gränsar
i N. till Bulgarien, Serbien och Monte-
negro, i V. till Adriatiska och Joniska
haven, i S. till Grekland, Egeiska havet
och Marmarasjön, i Ö. till Svarta havet.
212. Inbyggare. Det härskande fol-
ket är sedan 1400-talet turkarna, som
räknas till mongoliska rasen och omfatta
Mohammeds lära. De ha invandrat från
Asien och erövrat halvön men ha numera
mist mycket av sin makt.
Vid sidan av turkarna märkas greker i
kusttrakterna S. ut och Ö. ut, albaneser i
det svårtillgängliga klipplandet Y. ut
samt bulgarer i de inre delarna av
riket. Yar och en av dessa folkstam-
mar, som mestadels äro kristna, är i våra
dagar ungefär lika talrik som turkarna.
Bild 6 8. Bedjande museiman.
Turkarna, som även kallas osmaner, äro
ett trögt och högtidligt folk. De ha seder, som i
många fall avvika från de andra europeiska fol-
kens, dem de hata och förakta såsom »otrogna».
De bära mycket vida byxor och på huvudet
en röd mössa, fez, eller en om hjässan virad
duk, turban. Med korslagda # ben sitta de
på mattor, medan de röka sin pipa eller dricka
sitt kaffe. Deras kvinnor vistas i en särskild
avdelning av huset, harem, och få ej visa sig
på gatan utan slöja för ansiktet.
Islams heliga urkund, koranen, är på samma
gång muselma’nens, d. v. s. den rättrognes, bibel
och lagbok; den förbjuder honom att dricka vin
men tillåter månggifte och slaveri. Kyrkorna
kallas moskéer och täckas av kupoler.* Ifrån
deras smärta torn, minareter, utropas böne-
timmen fem gånger om dagen, då den rättrogne
har att, knäböjande och med ansiktet vänt mot
Mecka, Mohammeds födelsestad, förrätta sin
andakt. Tron på ett oundvikligt öde (fatalism)
har gjort museimanen tapper som ett lejon i
striden men loj och likgiltig i fredens dagar.
213. Indelning och städer. Turkiet,
som i början av förra århundradet här-
skade över hela Balkanhalvön, äger nu
endast omkring V3 därav i behåll, näm-
ligen Ö. ut Rumilien* (det forna Tracien
och Macedonien), V. ut Alba’nien* (for-
dom Epi’rus) samt några mindre öar utan-
för Traciens kust.
Städer:
Konstantinopei* (> 1 mill. inb.) vid Bos-
poren. Det är Turkiets huvudstad, av turkarna
kallad Stambul och berömd för sitt sköna läge
omkring en krökt havsvik, Gyllene hornet. Med
sina öppna basarer, sina trånga, smutsiga gator
och brokiga folkdräkter har staden en österländsk
prägel.
Sa/oniki* (> 100 t. inb.) vid bukten av
samma namn. Det är en livlig hamnstad, som
genom järnväg är förenad med Konstantinopei,
Belgrad och Wien.
Adriano’pel* vid Maritza. Det är känt
som handels- och industristad,
Konstantinopels basarer. De österländska
basarerna upptaga vanligen en särskild stadsdel,
där inga bostäder utan endast butiker och verk-
städer finnas. Köpmannen är ofta tillika hant-
verkare och förfärdigar själv de varor, han har
att sälja; endast män sysselsätta sig med handel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
