Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför är klimatet i allra största delen
av Europa tempererat, d. v. s. mått-
ligt varmt. Härvid bidrager den omstän-
digheten, att högländerna mestadels ligga
S. ut, väsentligen till att utjämna värme-
skillnaden mellan de norra och södra
delarna. Endast längst N. ut, i trakterna
vid Norra ishavet, råder polarklimat
med stark köld samt mycken snö och is
under största delen av året. Och längst
S. ut är luftstrecket på de flesta kust-
sträckor utmed Medelhavet subtropiskt,
* d. v. s. det liknar i mycket de heta länder-
nas.
Se vi närmare på värme för delnin-
gen, finna vi, att klimatet i västra Eu-
ropa är betydligt mildare än i det östra.
Detta orsakas av närheten till havet och
av Golfströmmen, som sköljer Europas
nordvästra kust och håller de från N.
kommande ismassorna på avstånd. I västra
och mellersta Europa, där västliga vindar
sprida havets mildrande inflytande långt
in över det öppna låglandet, råder ett
avgjort kustklimat med måttligt varma
somrar och ganska blida vintrar. Först
på Slaviska slätten Ö. ut och i de höga
bergstrakterna S. ut samt i de av dem
omslutna lågländerna påträffa vi ett fullt
utpräglat fastlandsklimat med skarpa
växlingar mellan köld och värme, heta
somrar och kalla vintrar. Ö. ut bidrager
frånvaron av skyddande berg i N. att
göra klimatet hårt.
I västra Europa är nederbörden rik-
ligast till följd av fuktiga havsvindar, som
där härska. Största regnmängden ha klip-
piga havskuster, såsom västra Norge och
nordvästra Spanien. Norra och mellersta
Europa har nederbörd under alla årstider,
vintertiden i form av snö. Här är neder-
börden i allmänhet större om hösten, eme-
dan landet då avkyles förr än havet och
havsvindar äro förhärskande, samt mindre
om våren, enär landet då uppvärmes for-
tare än havet. I Medelhavsländerna åter
är regnet i de flesta trakter inskränkt till
vintertiden. Fälten måste därför under
den regnlösa sommaren vattnas med konst,
genom flodvattnets utledande i kanaler.
Spanska högplatån och Nedre ungerska
slätten, vilka omgivas av randberg, även-
som södra Rysslands stäpper lida av torka.
253. Yäxtliv. Norra och meller-
sta Europa var fordom helt och hållet
täckt av vidsträckta skogar. Dessa ha
i våra dagar genom den tilltagande od-
lingen på slätterna mestadels utträngts
av åker och äng; men i bergstrakterna
finnas ännu betydliga skogsvidder. I nord-
ligaste Europa bestå skogarna av barr-
träd, gran och tall. Något mera åt S. om-
växla de med skogar av sommargröna
lövträd, björk, bok, ek och lind. Av dessa
tillhör boken, som trives bäst i kust-
klimat, västra Europa, medan eken så-
som skogsträd går betydligt längre både
åt Ö. och N., följande en nordgräns un-
gefär utefter norra Volga, Dalälven och
Trondhjemsfjord (bild 75). I Östeuropa
bildar även linden skogar. Odlade före-
komma fruktträd, äpple-, päron- och plom-
monträd, samt bärbuskar i ungefär sam-
ma trakter som de sommargröna lövträden.
Av sädesslag äro i norra Europa havrey
korn och råg de vanligaste, i mellersta
och södra delen vete; vetet har ungefär
samma nordgräns som eken men går Ö.
ut något längre mot norr; kornet går
vida längre N. ut än vetet, och vid norska
kusten mognar det ända upp till Alten-
fjord (bild 75). Överallt odlas dessutom
potatis och foderväxter samt i mellersta
Europa i stor utsträckning även vitbetan.
S. om Alperna och Balkan, som
bilda en viktig klimatisk gräns, antager
växtligheten en annan och rikare prägel.
Här tillkomma oliven och andra städse
gröna lövträd ävensom syd fruktträd en
(§ 164) samt bland sädesslagen majs och ris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
