Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Turkiska Asien.
(>17 mill. inb.)
273. Storlek och läge. Turkiets om-
råde i Asien är mer än dubbelt så stort
som Skandinaviska halvön (tab. 10). Där-
under lyda vidsträckta delar av Främre
Asien, från Medelhavet i V. bort till
Persien i Ö., från Svarta havet i N. till
Arabiska öknen i S.
274. Näringar. Åkerbruket är den
viktigaste näringen å kuststräckorna av
Mindre Asien och Syrien samt i Arme-
niens dalar. Där finnas härligt fruktbara
trakter, och jorden lämnar, ehuru i all-
mänhet illa brukad, rika skördar. De
förnämsta sädesslagen äro vete, majs och
korn. Dessutom odlas i stor omfattning
oliv- och fikonträd, mullbärsträd för silkes-
maskaveln samt vinstocken, huvudsakligen
för beredning av russin, ävensom bomull
och opium.
Boskapsskötseln är huvudnäring på
högslätterna i det inre. De vanligaste
husdjuren äro får och getter. Såsom last-
djur användas förnämligast mulåsnor, ka-
meler och hästar.
Industrien är obetydlig. Dess mest
kända alster äro mattor och sidentyger.
Handeln är livlig. De viktigaste sam-
färdsmedlen i det inre äro karavaner*.
Vid kusten finnas i allmänhet europeiska
ångbåtslinjer och på några ställen nyligen
anlagda järnvägar, som gå ett stycke upp
i landet. Numera planlägges även en
järnväg från Egeiska havet till Persiska
viken (»Bagdadbanan»).
275. Inbyggare. Befolkningen i
Mindre Asien utgöres till största delen av
turkar eller osma!ner (10 mill.); turkiska
sultanen kan i våra dagar sägas ha sitt
förnämsta stöd i Asien. Vidare märkas
på stäpperna i det inre turkmefner, som
ströva omkring med sin boskap, samt i
.va/*. .
bergstrakterna Ö. ut armenier och kurder.
I kustbygderna utmed Medelhavet och
Svarta havet bo greker, som mestadels ha
handeln i sina händer, samt i Mesopotamien
och Syrien araber, sxjrer och judar.
De flesta av dessa folk hylla islam;
men greker, armenier och en del syrer
äro kristna.
Liksom i andra mohammedanska län-
der äro månggifte och slaveri i Turkiska
Asien vanliga. Hela denna del av Ori-
enten* har under turkarnas usla styrelse
gått mycket tillbaka. Flerstädes vittna
storartade ruiner om en hög odling under
forntiden.
276. Indelning ocli städer. Huvud-
delarna av Turkiska Asien äro:
1) Mindre Asien*, den stora halv-
ön mellan Svarta havet och Medelhavet.
Städer:
Smyrna (> 200 t. inb.) mitt på Mindre
Asiens västra kust. Det är förnämsta han-
delsstaden i Levanten (»smyrnafikon»); över Smyr-
na utföras även i dessa trakter förfärdigade
mattor (»smyrnamattor»).
Sku’tari vid Bosporen. Det är en för-
stad till Konstantinopel och har en stor, turkisk
begravningsplats. — At SO. på högslätten i det
inre märkes Angora, känt för en finhårig getras.
Trebisond (fordom Trapezunt) vid Svarta
havet. Staden är ändpunkt för karavanvägen
från Persien.
2) Armenien, berglandet S. om
ryska Kaukasien.
Stad:
Erzeru’m i en fjälldal, ej långt från
Övre Eufrat. Det är en starkt befäst stad; där
mötas karavanvägarna från Persien och Svarta
havet.
Armenierna ha till största delen lämnat sitt
hemland och sökt sig nya bostäder i främmande
land. De likna i detta avseende, liksom i flera
andra, judarna. Armenierna äro spridda över hela
Främre Asien och Balkanhalvön; särskilt talrika
äro de i Konstantinopel. Enstaka armeniska ko-
lonier finnas till och med i Ryssland och österrike-
Ungern. Armenierna äro ett begåvat folk med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
