Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkes världens högsta hittills uppmätta
fjälltopp Mount Everest (>8,800m). På syd-
sidan av Himalaja ligger snögränsen vid
Mont Blancs höjd, N. ut än högre.
N. om Himalajas västra del reser sig
den därmed i höjd tävlande alpkedjan
Kar ahor u’m (»svarta muren»), och N. om
dessa båda kedjor märkes ett kyligt alp-
land, Tibe’t. Det är jordens högst be-
lägna land; Tibets dalar ligga ungefär lika
högt som toppen av Mont Blanc, och dess
snöfjäll ge upphov åt flera av Asiens be-
tydligaste floder.
Tibets gräns åt N. är den ödsliga alp-
kedjan Kuénlun. Mellan denna och den av
jöklar och evig snö glittrande alpkedjan
Tia’nschan (»himmelsberget») utbreder sig en
stäppartad högslätt, Östturkesta’n, som
är vida lägre än Tibet. Ö. ut fortsättes
Östturkestan av öknen G obi och hög-
stäppen Mongoli’et. Deras gräns åt Ñ.
utgöres av Alt a’i (»guldberget») och dess
fortsättning åt NO., Bajka’lbergen. Öst-
turkestan och Grobi omgivas för övrigt
runt om av randberg och anses vara den
torrlagda bottnen av ett forntida innan-
hav.
295. Sjöar och floder. Större delen
av Centralasien saknar avlopp till havet.
Floder,* som komma från randbergen
och flyta inåt landet, förlora sig små-
ningom i sanden eller utmynna i en
träskartad insjö. En sådan flod är Ta-
ri’m, som med ett par källfloder upprin-
ner på Pamir och Karakorum; den ut-
mynnar i stäppsjön Lob-no’r, som har sött
vatten. I Tibet finnes eljest en mängd
salthaltiga fjällsjöar, bland dem den högt
belägna Kiiku-no’r (»blåa sjön»).
Tarim och Lob-nor. Floden Tarim, vars
lopp länge till stor del varit okänt, är numera
genom Sven Hedins resor väl utforskad. En
av dess källfloder är Jarkand-darja, som kom-
mer från Karakorum och rinner förbi staden
Jarkand. Den har vatten hela året om, ehuru
vattenmängden är mycket växlande, och den mot-
tager flera bifloder. Dessa svälla upp vid snö-
smältningen och bli då betydande strömmar; men
sedan sina de ut, så att endast en rad av gö-
lar betecknar flodbädden. Tarim är full med
vass. På somliga ställen kransas dess stränder
av täta skogar; på andra ställen gå öknens sand-
dyner ända fram till stranden. Då sand hopat
sig i flodbädden, har floden gång efter annan
ändrat sitt lopp. Tarim kan befaras med jlata
pråmar och kanoter ända från Jarkand till ut-
flödet i Lob-nor.
Lob-nor är till största delen ett väldigt
träsk. Detta är beväxt med tjock vass, som
ibland står så tätt, att man ej kan tränga sig
fram med båt, utan inbyggarna må^te hålla sär-
skilda kanaler öppna för att kunna fiska. Sjön
är mycket grund och har upprepade gånger änd-
rat sitt läge. Man har funnit ruiner av forna
städer, som en gång legat vid Lob-nor men
blivit begravna i sanden, sedan sjön flyttat sig.
296. Klimat. I Centralasien härskar
på de stora högslätterna ett utpräglat
fastlandsidimat med brännheta somrar
och iskalla vintrar. Ännu i trakterna S.
om sjön Bajkal, eller lika sydligt som i
mellersta Tyskland, är kölden om vin-
tern ofta lika sträng som i polartrak-
terna. I Östturkestan och i Grobi, som
ligga på ungefär samma geografiska bredd
som södra Italien, kan vinterkylan gå
ned till — 30°, och Tarim ligger frusen
flera månader av året. I samma trak-
ter kan sommarvärmen stiga till över
40° i skuggan och ända till 70’ i solen.
Pamir och Tibet ha däremot, på grund
av sitt höga läge, även om sommaren
ett ganska kyligt klimat.
Då högslätterna äro omgivna av höga
randberg, som beröva de över dem blå-
sande vindarna deras fuktighet, är neder-
börden överallt ringa. Minst är den i
Östturkestan; endast på randbergens slutt-
ningar är den där tillräcklig för odling.
297. Yäxt- och djurliv. På grund
av den ringa nederbörden är större delen
av Centralasien öken eller stäpp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
