Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 9 2. Indisk kungstiger.
en torr tid, då det nästan aldrig regnar,
och en regntid, då det ständigt är stark
nederbörd.
I sydöstra Asien blåser nämligen om
vintern regelbundet en torr landvind och
om sommaren en fuktig havsvind, monsu’-
nen ,* som medför välgörande regnflöden.
På monsunen beror åkerbrukets framgång;
om den kommer sent eller ger alltför
ringa nederbörd, blir följden missväxt
och hungersnöd. Starkast är nederbörden
på Yästra Ghats och på sluttningarna av
Himalaja. I en bergstrakt N. om innersta
hörnet av Bengaliska bukten har man
uppmätt den största årliga regnmängd
på jorden.
Indiska havet och kustländerna där-
omkring hemsökas stundom av häftiga
virvelstormar, cyMo’ner, som förstöra skep-
pen på havet och lyfta taken av infödin-
garnas hyddor.
För européer är det indiska klimatet
osunt, framför allt i lågländerna. De heta
sumptrakterna alstra giftiga ångor, som
befordra uppkomsten av farsoter, t. ex.
koleran, vilken från Indien
ofta som en förhärjande lands-
plåga gått över världen. Eu-
ropéerna söka därför under
den hetaste årstiden gärna sin
tillflykt till bergstrakterna, t.
ex. på Himalajas sluttningar.
325. Yäxt- och djurliv.
Sydasien har i allmänhet en
utomordentligt rik växtlighet.
I de områden, som ha den
starkaste nederbörden, utbreda
sig väldiga urskogar.1 Sådana
skogar täcka södra sluttnin-
garna av Himalaja, västra De-
kan samt kusterna av Bortre
Indien och en stor del av Sundaöarna.
I inre delar av Sydasien, där nederbörden
ej är så stark, finnes ingen urskog men
väl grässlätter, s. k. savanner med en-
staka träd eller dungar av träd. I sump-
trakter, särskilt i Grangesdeltat, utbreda
sig djungler, täta snår, som äro omtyckta
tillhåll för tigrar, ormar och andra vilda
djur.
På kulturväxter är Sydasien synnerli-
gen rikt. De förnämsta träden äro palmerna,
som utveckla en stor mängd arter. Bland
dem märkas kokospalmen med sin mång-
sidiga användning till virke och födo-
ämne, sagopalmen, av vars märg beredas
gryn och mjöl, are’kapalmen, vars nötter
användas vid den i Ostindien allmänt
gängse beteltuggningen, * solfjäder spal-
men, vars blad begagnas både till sol-
skärmar och till att skriva på, samt
rottingpalmen, vars sega och ofantligt
långa klängen i många trakter brukas
som rep eller till att, i stället för spik,
sammanhålla trävirke. Särdeles nyttigt
för infödingarna är även bamburöret
1 Ur skog ar kallas väldiga, av människohand så gott som oberörda skogar i de heta länderna. De
bestå ej, såsom våra skogar, av företrädesvis ett eller ett par trädslag ntan av många olika slags träd. I
urskogen stå träden också betydligt tätare och bliva mycket högre än våra träd samt äro vanligen så
omslingrade av snår och klängväxter, »lianer», att det utan yxans tillhjälp är nästan omöjligt att fram-
tränga i en urskog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
