Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller beträda deras hus. De användas endast att
förrätta de lägsta sysslor.
330. Städer. Bland det tätt befolkade
Indiens stora städer märkas
1) på Främre indiska halvön:
Bombay (båmbä’, 800 t. inb.) på en ö vid
västra kusten av halvön. Det är Indiens
förnämsta handelsstad och står genom järnväg i
förbindelse med Calcutta och Madras samt genom
regelbunden ångbåtstrafik med Europa (Bombay-
Suez-London, 25 dagar).
Madra’s (1/2 mill, inb.) på Koromandel-
kusten. Det är en viktig handelsstad; där finnas
pago’der,* moskéer och kyrkor i brokig blandning.
Hyderabad (hejderaba’d, 450 t. inb.) i det
inre av Dekan. Det är huvudstad i en stor
lydstat av samma namn.
2) i Gangesområdet:
Calcu tta (> 1 mill, inb.) vid en av Granges’
utloppsarmar. Det är Brittiska Indiens huvud-
stad. Calcutta består av två delar: svarta staden
N. ut och vita staden S. ut. Den förra med sina
trånga gator, som slingra sig fram mellan smut-
siga lerhyddor, bebos av infödingarna. Den senare
med praktfulla torg, springbrunnar, offentliga
byggnader, museer, kyrkor och skolor är engels-
männens hem och liknar en del av en europeisk
storstad.
Bena’res vid Granges. Det är hinduernas
heliga stad. Där ligga praktfulla pagoder, på
vilkas trappor ned mot floden tusentals pilgrimer
förrätta sina tvagningar.
Allahaba’d vid sammanflödet av Ganges
och Djamna. Det är en mycket besökt vall-
fartsort och knutpunkt för järnvägarna från Bom-
bay och Calcutta.
Lucknow (låcknå) Ö. om Ganges. Staden
har stor tillverkning av bomullstyger (»musli’n»).
Delhi vid Djamna. Där finnas präktiga
palats och moskéer från Store moguls* tid.
3) i Indusområdet:
Lahore (lahår) i Pendjab. Det är knutpunkt
för nordindiska järnvägarna och var förr huvud-
stad i de krigiska sikernas* rike.
331. Författning. Storbritanniens in-
diska besittningar ha i senare tider sammanslu-
tits till ett kejsardöme Indien. Detta styres
av Englands konung, som även kallas kejsare av
Indien, genom en av honom tillsatt, i Calcutta
residerande vicekonung och en mängd under denne
lydande brittiska ämbetsmän.
Stora delar av Ostindien innehas dock ännu
av inhemska under Storbritannien skattskyldiga
furstar, rajalis.
Anm. På södra sluttningen av Himalaja
ligga två av Storbritannien oberoende riken,
Nepa’1 (3 mill. inb.) och Buta’n (V* mill. inb.);
de bebos av hinduisk-mongoliska blandfolk.
332. Spridda brittiska besittningar.
Bland dessa märkas:
Ceylon (> 31/2 mill. inb.), den stora ön SO.
om Främre Indien. Ön är yppigt frukt-
bar och be växt med ståtliga, delvis plan-
terade skogar av kokospalm. Där fram-
bringas i stor myckenhet te. Ceylon är
även rikt på mineral, järn, grafit* och
stenkol samt ädelstenar av många slag.
Straits Se’ttlements* (strets), några
mindre öar och kustområden vid Malacka-
sundet. Här märkes på en ö vid Malaeka-
halvöns sydspets den livliga handelsstaden
Singapore (-på’r, 200 t. inb.); den har över-
vägande kinesisk befolkning. — Flera
mindre malaj stater i södra delen av
Malackahalvön stå under brittiskt skydd.
Nord-Bo’rneo med den där utanför be-
lägna ön La’buan.
Franska Indo-Kina.
(Omkr. 20 mill. inb.)
333. Storlek och läge. De franska
biländerna, med ett gemensamt namn kal-
lade Indo-Kina, äro til] omfattningen be-
tydligt större än europeiska Frankrike
(tab. 10). De ligga i östra delen av Bortre
Indien och bestå av: 1) Tonking vid
Tonkingviken, 2) Annam utmed Södra
kinesiska sjön, 3) Kochinkina kring myn-
ningen av Mekong samt 4) Kambodscha
längre upp vid samma flod.
334. Näringar. I franska Indo-Kina
frambringas i mängd tropiska alster, sär-
skilt ris, peppar, kanel och guttaperka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
