Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av torka. Särskilt i Kongobäckenet och vid
kusterna är nederbörden mycket riklig.
Hettan och fuktigheten där göra, att kli-
matet blir ytterst osunt och att klimat-
febrar hemsöka de vid ett dylikt luftstreck
ovana européerna.
378. Yäxt- ocli djurliv. I Central-
afrikas kustområden och i trakterna kring
mellersta Kongo ha hettan och den rik-
liga nederbörden i förening framkallat
tropiska urskogar av samma slag som i
Övre Guinea.
Här märkas vid flodmynningarna man-
groveträd med sina otaliga luftrötter, för
övrigt palmer, särskilt oljepalmen, och
bananer ävensom en lia’n, av vars mjölk-
saft kautschuk erhålles. I floderna leva
flodhästar och krokodiler, i skogarna apor,
t. ex. gorillan och chimpansen.
Omkring det inre urskogsområdet sträc-
ker sig ett brett bälte av savanner med
växt- och djurliv motsvarande det, som
är utmärkande för Sudan (§ 369).
379. Näringar. I Centralafrika id-
kas på de öppna högslätterna och i ran-
den av de stora skogarna huvudsakligen
åkerbruk. I urskogarna leva de där strö-
vande vildarna företrädesvis av jakt.
Europeiska fartyg besöka alltmera
Centralafrikas kuster för att där av-
hämta tropiska alster, såsom palmolja,
kautschuk, kaffe, ris m. m.
380. Inbyggarna i Centralafrika ut-
göras till största delen av resliga, kraft-
fulla ba’ntunegrer.
Inströdda bland dem påträffas i de
stora skogarna dvärgfolk, vilka anses vara
en rest av Afrikas urbefolkning. De nå
en längd av ej fullt l1/2 meter, ha gul-
aktig hudfärg och starkt hårig kropp.
I religiöst avseende stå såväl bantu-
negrer som dvärgfolk mycket lågt. De
hängiva sig åt rå avgudadyrkan, feti-
selii’sm ,* och tro på de dödas andar, troll-
dom, regnmakeri och dylikt.
Bild 110. Chimpanser.
Bantunegrernas levnadssätt. För jord-
brukets behov röja männen urskogen, då det gäller
att skaifa nya åkerfält. Men i övrigt är arbetet
med jorden överlåtet åt kvinnorna och slavarna;
de bränna det torra gräset för att göda marken
samt bearbeta tämligen vårdslöst jordytan med en
hacka. Vid början av den först infallande regntiden
planterar man bönor, som efter tre månader skördas.
Därpå brännas bönstjälkarna, jorden hackas ånyo
upp, och nu sås vete och maniok, av vars knöl-
stammar kokas en tjock gröt, som är negrernas
älsklingsrätt. Andra kulturväxter äro hampa
och tobak samt jordnötsväxten, vars frukter
stekas och ätas till efterrätt, ävensom vinpalmeny
av vilken negrerna få det omtyckta och ej så
litet rusande palmvinet.
De fria männen syssla i regeln blott med
sådant, som roar dem; de idka gärna fiske och
jakt. Fisket bedrives ofta så, att man i en
flod avdämmer en bassäng, i vilken man sedan
kastar stötta blad av en akasiaart; detta gör,,
att fiskarna dövas, varefter de kunna tagas med
händerna. Vid jakten fångas ofta det större
villebrådet medelst fallgropar, som grävas på
slätterna till ett djup av 2 till 3 meter.
Flerstädes i Centralafrika äro negrerna skick-
liga i smideskonsten; särskilt vid förfärdigandet
av spjut och knivar utvecklas en ej ringa skick-
lighet.
381. Politisk indelning. Central-
afrika står numera helt och hållet under
europeiskt inflytande. Det upptages dels
av en stor, av européer nyligen grundad
stat, Kongostaten, dels ock av flera olika
europeiska makters koloni- och skydds-
områden.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
