Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
europeiska kolonisterna förekommer kris-
tendomen; dessutom har denna nyligen
blivit införd på Madagaskar och finnes
av gammalt i en med grekisk-katolska
kyrkan besläktad form i Abessinien. Krist-
na missionsförsök ha i Afrika rönt föga
framgång. Islam åter vinner där ständigt
nya segrar, enär negrerna tilltalas av
dess praktiska föreskrifter.
I bildning står Afrika i våra dagar
efter alla de övriga världsdelarna. Med
undantag av Egypten, som är ett av värl-
dens äldsta kulturländer, har intet land i
Afrika varit av större betydelse för den
övriga världen. Stora sträckor av världs-
delens inre äro ännu outforskade, och
först under 1800-talet ha djärva upptäckts-
resande, Speke,* Livingstone,* Stanley*
m. fl., lyckats framtränga till övre loppen
av Nilen, Kongo och Sambesi.
393. Näringar. Åkerbruk och boskaps-
skötsel drivas på europeiskt vis blott i Me-
delhavsländerna och i Kaplandet. Många
neger stammar idka dock ett slags jordbruk
med enkla redskap, s. k. hackbruk. Andra
stammar leva väsentligen av sina bo-
skapshjordar; hos åter andra finnas båda
dessa näringar vid sidan av varandra.
Jakten är i många trakter mycket lö-
nande. Afrika S. om Sahara är, i av-
seende på stort villebråd, världens för-
4 nämsta jaktmark; elfenben, strutsfjädrar
och hudar utföras därifrån.
Handeln är i det tropiska Afrika mest
byteshandel. I många trakter av Sudan
och Östafrika ligger den av gammalt i hän-
derna på araberna. Men i många kustlän-
der ha europeiska makter, som tagit dessa
i besittning, anlagt faktorier och bemäk-
tigat sig handeln. I nordligaste och sydli-
gaste Afrika finnas betydande handelsstä-
der, som driva varuutbytet på europeiskt vis.
394. Samfärdsel. Utmed kusten ha
de europeiska kolonimakterna inrättat
viktiga ångbåt slin jer. Men med det inre
upprätthålles förbindelsen ännu på många
ställen huvudsakligen genom karavaner:
N. ut forslas varorna på kameler, i mel-
lersta delen av negerbärare och längre S.
ut på vagnar, dragna av oxar.
På senare tider har Afrika även fått
järnvägar, tills vidare mest i kustländerna
(Egypten, Algeriet, Kaplandet, Brittiska
och Tyska Östafrika m. fl.) samt på vissa
öar (Mauritius, Réunion). Sydafrika har
också i det inre ett rätt betydande järn-
vägsnät, och engelsmännen hålla på att
bygga en bana från Kap till Kairo förbi
de stora ekvatorialsjöarna.
395. Styrelse. I politiskt avseende
är Afrika den minst utvecklade av alla
världsdelarna. Här, liksom i Asien, kunna
staterna delas i två huvudgrupper:
1) Främmande makters biländer,
som i våra dagar omfatta den allra största
delen av Afrika: kolonier, protektorat och
intressesfärer;
2) Inhemska välden, som alla utom
Liberia äro despotiskt styrda och mesta-
dels föga civiliserade.
Sålunda finnas i skilda delar av Afrika
följande
Brittiska biländer:
(>40 mill. inb.)
1) Brittiska Västafrika: Sierra Leone,
Guldkusten, Lagos m. fl. kolonier samt
det stora Nigerområdet, som är ställt un-
der brittiskt skydd;
2) Brittiska Östafrika, ett stort skydds-
område, beläget mellan Italiens och Tyska
rikets skyddsvälden;
3) Brittiska Sydafrika: Kaplandet, Na-
tal m. fl. kolonier S. ut samt det stora
skyddsområdet Rhodesia i det inre av
Sydafrika;
4) Spridda öar: Ascension och S:t He-
lena i Atlanten, Sokotra, Sansibaröarna,
Mauritius, Amiranterna och Seychellerna
i Indiska havet m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
