Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Gamla världens husdjur, särskilt svi-
net och hönsen, allmänt.
Bröd fruktträdet är besläktat med fikon-
trädet. Det har klotformiga fruktsamlingar,
ofta stora som ett huvud. Dessa avtagas, innan
frukten är mogen, och skäras i skivor, som
sedan omlindas med blad och stekas mellan
glödgade stenar.
Kokospalmen frambringar var månad i top-
pen av sin luftiga krona ett knippe av 15 till
20 stora nötter. Deras yttre hölje är bastartat,
och i sitt inre, hårda skal innesluta de en
söt vätska, den s. k. »kokosmjölken». Kokos-
palmen hör till de allra nyttigaste alster, natu-
ren bjuder människan. Av nötkärnan pressas
olja; av nötbastet flätas tåg och mattor; de
kolossala bladen tjäna till taktäckning, stammen
till virke o. s. v.
409. Näringar. På de flesta ögrup-
perna, giva fisket och kokospalmen en lätt
förvärvad näring. Inbyggarna på Sö-
derhavsöarna äro händiga i att snida trä
och fläta mattor samt tumla djärvt om
på havet i sina lätta båtar, kanoter.
Till Europa införes från Nya Zeeland
mycket ull, utmärkt nyzeeländskt lin
(»hampa») och även guld.
För Söderhavsöarna i övrigt är utför-
seln av vissa tropiska alster, särskilt kop-
ra, den torkade kärnan av kokospalmen,
ävensom palmolja, socker och bomull av
vikt.
410. Inbyggare. På det inre öbäl-
tet i Stora oceanen, likasom på Nya
Guinea, utgöras infödingarna mestadels
av svarthyllta papuaer (§ 403).
På det yttre öbältet, på Sandwich-
öarna och Nya Zeeland äro däremot in-
födingarna malajer av ljusbrun hudfärg
och vacker kroppsbyggnad. De äro stam-
förvanter till befolkningen på ögrupperna
kring Bortre Indien (§ 338).
På Nya Zeeland, där infödingarna äro
i utdöende, utgöres största delen av be-
folkningen av invandrade européer, mest
engelsmän.
Malajerna hade redan före européernas an-
komst nått en viss grad av odling och ägde
talrika gudahus. På sådana öar, där europeiskt
inflytande ej tagit överhand, tatuera* de sin
kropp med stor konst och smycka sig gärna
med musslor och fjädrar.
I motsats till australnegrer och papuaer ha
malajerna visat stor lätthet att tillägna sig eu-
ropeiska seder och kristendom. De leva nu fler-
städes i ordnade samhällen, ha egna kyrkor,
skolor och handelsfartyg. Med bildningen ha
dock även europeiska sjukdomar vunnit insteg*
och på somliga ställen, t. ex. på Nya Zeeland
och på ön Havaji, avtager infödingarnas antal
hastigt.
411. Politisk indelning. De allra
flesta ögrupperna i Stora oceanen äro
tagna i besittning av främmande mak-
ter.
Sålunda märkas här:
Brittiska biländer: Nya Zeeland
(900 t. inb.) och Fidjiöarna (> 100 t. inb.).
Nya Zeeland har av England fått*sig till-
erkänd en mycket vidsträckt självstyrelse.
Franska biländer: Nya Caledo-
nien, som begagnas till straffkoloni, Låga
öarna och Marquesasöarna samt Säll-
skapsöarna, bland dem det härligt frukt-
bara Tahiti.
Tyska biländer: Nya Britannien*
som omdöpts till »Bismarcksarkipela’gen»,
en del av Salomonöarna och av Samoa-
öarna samt Marshallöarna. Härtill kom-
ma de från Spanien genom köp förvär-
vade Marianerna och Carolinerna, som
utgöra över 500 mestadels låga och frukt-
bara korallöar. At ett handelssällskap
(»Nya Guineakompaniet»)) har upplåtits
förvaltningen av Nya Britannien och Sa-
lomonöarna liksom även av tyska andelen
av Nya Guinea.
Nordamerikanskt biland: Sand-
wichöarna (150 t. inb.). Dessa öar, som
en tid utgjorde ett självständigt konunga-
rike och därefter en republik, ha i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
