Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På högslätterna V. ut finnas flera in-
sjöar utan avlopp och med salt vatten.
Av dem är Stora Saltsjön, som dock
är mycket mindre än Vänern (tab. 18),
den betydligaste; den har blivit ryktbar,
sedan mormonerna* tagit sitt stamhåll
vid dess stränder.
452, Klimat, Förenta staterna, som
helt och hållet ligga inom Norra tempe-
rerade bältet, ha utom på västra kusten
fastlandsklimat. I allmänhet äro vint-
rarna kallare och somrarna hetare än i
Europa vid samma polhöjd. Både det
stora Mississippibäckenet och kusten ut-
med Atlanten äro nämligen om vintern
utsatta för västliga och nordvästliga
vindar, som bringa kyla från höglän-
derna i V. och från polartrakterna; men
om sommaren påverkas de av heta vin-
dar från S. och SV. Växlingen i värme
under de olika årstiderna är så stark,
att t. ex. i staden New York, som lig-
ger lika sydligt som Neapel och Pe-
king, Hudsonfloden om vintern är tre
månader isbelagd, medan det om somma-
ren är lika hett där som i mellersta Italien.
Högslätterna V. ut och California-
halvön äro i det inre regnfattiga och
delvis ökenartade, enär höga randberg
här avstänga havsvindarna. Eljest råder
på kusten utmed Stora oceanen, till följd
av havets inverkan, ett jämnare klimat
och N. ut riklig nederbörd.
S. ut är klimatet nästan tropiskt på
grund av närheten till den starkt upp-
hettade Mexikanska bukten. Mellan Flo-
rida och Cuba går Golfströmmen fram;
men den fortsätter ej utmed Förenta sta-
ternas östra kust utan böjer av åt NO.
över Atlanten i riktning mot Europa.
453. Yäxt- och djurliv. Det stora
låglandet i mellersta delen av Förenta
staterna är i allmänhet skoglöst. Kring
Mississippi utbreda sig vidsträckta slätter,
här kallade präri er; dessa voro fordom,
Bild 13 2. Jättetall i California.
Obs. den genom trädet upptagna vägen.
liksom ännu i »den stora Västern», täckta
av ymnig gräsväxt. I våra dagar har
dock större delen av de bördiga prärierna
blivit uppodlad.
V. ut i California, där klimatet lik-
nar Medelhavsländernas, trivas vinet och
de städse gröna lövträden särdeles väl.
Där växer även på bergen jättetallen wel-
lingtonia (bild 132), som når en höjd av
140m.
Ö. ut i Alleghanybergen och på om-
råden däromkring finnas betydande löv-
och barrskogar, medan högslätterna V.
ut, med undantag av randbergen, på grund
av sitt torra klimat mestadels äro stäpp-
eller ökenartade.
S. ut vid Mexikanska bukten råder en
tropisk växtlighet, särskilt utmärkt genom
förekomsten av palmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
