Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessutom märkas även en del invand-
rade kineser, s. k. kulier. Deras utbred-
ning söker man dock hindra, emedan de
genom sitt billiga arbete hota att uttränga
alla andra.
Yankeen (jä’nkin), såsom den äkte ameri-
kanen kallas, är känd för ovanlig djärvhet
och företag,samhet; han är ihärdig, praktisk och
uppfinningsrik i sin strävan att nå ett föresatt
mål.
Ingenstädes skattas heller arbetets ära så
högt som i Amerika, där en dugande man
kan bli nästan vad han vill. Men under allas
ävlan att komma sig upp och förvärva rikedom
har penningens makt här blivit större än an-
norstädes, och i kampen för tillvaron är man
ej så noga i fråga om medlen att göra lycka
(»reklam» och »humbug»).
Alla medborgare ha lika rättigheter och äga
full frihet att tillhöra vilket religionssamfund
de vilja (»många sekter»); ingen adel eller stats-
kyrka finnes. Landets folkskolor äro utmärkta
och tidningsläsandet ovanligt allmänt. Men en
ful sida af livet i Amerika är, att ämbets-
männen, som endast tillsättas för viss tid, ofta
taga mutor (»korruption»).
Nordamerikas indianer kallas i följd av
sin kopparröda hy även »rödskinn» (bild 134);
de äro delade i en mängd stammar med olika
språk. Vid tiden för Amerikas upptäckt voro
de flesta indianstammar föga utvecklade jägar-
folk, som väl odlade något majs men ej idkade
boskapsskötsel. De smälte hastigt tillsammans
genom förtryck och förföljelse men framför allt
genom brännvinet och kopporna, som med euro-
péerna kommit över havet. Numera finnes i »den
stora Västern» blott en ringa återstod av vilda
indianer, som fortsätta sitt jägarliv på prärierna
eller i de stora skogarna; och även denna åter-
stod synes gå sin undergång till mötes. På
andra ställen inom Förenta staternas område har
civilisationen trängt indianerna in på livet, och
de ha blivit bofasta och kristnade.
456. Indelning och städer. För-
bundsrepubliken Amerikas Förenta sta-
ter består av stater av mycket olika
ytvidd och invånarantal; den största
av dem, Texas, är t. ex. mer än halv-
annan gång så stor som Sverige, medan
den minsta, Rhode Island (råd-ajl’nd), är
föga större än Grottland. Härtill kom-’
ma ett förbunds distrikt, där den ge-
mensamma regeringen har sitt säte, samt
några territo’rier, d. v. s. glest befolkade
områden, som ännu ej fått samma rättig-
heter som staterna (tab. 11).
Sålunda märkas:
1) Förbundsdistriktet, det för
alla staterna gemensamma området:
Colu’mbia* vid Potomac.
Stad:
Washington* (oå’Jingt’n, >*/*■ mill. inb.) Det
är förbundshuvudstaden; där bor presidenten i
»Vita huset», och där samlas kongressen i »Ca-
pito’lium».
2) Nordöstra staterna, belägna
i NO. längs Atlanten; de äro huvudsakli-
gen industristater.
Längst i N. ligger en grupp av stater,
som kallas Nya England (tab. 11). Bland,
dessa märkes:
Massachusetts (-tju’sets) utmed At-
lanten.
Stad:
Boston (båstn, > 3/4 mill. inb.) vid Atlan-
ten. Det är en viktig handelsstad; där finnaö
även ryktbara bildningsanstalter.
Närmast S. om Nya England ligger:
New York (nju-jårk) mellan Ontario-
och Eriesjöarna samt Hudsonfloden.
Städer:
New York* (> 2 mill. inb.) vid mynnin-
gen av Hudson. Det är näst London världens
största handelsstad, Nordamerikas viktigaste
fabriksstad och förnämsta hamnen för invand-
ringen från Europa.
Brooklyn* (bru’cklin, > 1 mill. inb.) på en
ö Ö. om Hudsons mynning. Det är att
betrakta som en av New Yorks förstäder.
Bu’ffalo (> 1/s mill. inb.) vid Eriesjön, ej
långt från Niagarafallet. Buffalo är ut-
gångspunkt för en kanal mellan Canadiska sjö-
arna och Hudsonfloden.
Staden New York ligger dels på Man-
hattan, en långsträckt ö i Hudsonfloden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
