Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kötthandeln i Chicago. Chicago är den
förnämsta avsättningsorten för norra Missi ssippi-
områdets jordbruksalster; det är världens största
kött- och spannmålsmarknad. Dag och natt utgå
från Chicago järnvägståg, medförande kött och
fläsk till alla delar av Amerika och Europa, och
ständigt forslas boskap till Chicago från de
kringliggande staterna av unionen.
En av Chicagos märkvärdigheter äro bo-
skapsstallarna. De kunna på en gång rymma
75,000 nötkreatur och 300,000 svin; de bilda
nästan en stad för sig med järnvägsspår mellan
de väldiga inhägnaderna.
I de stora slakterierna slaktas flera tusen
djur om dagen. Man söker taga vara på allting;
av svinen får man sålunda fläskkorv, späck,
knappar (gjorda av benen) och borstar, varjämte
blodet användes såsom gödningsämne. I Chicago
slaktas årligen omkring 2 mill. nötkreatur, 8
mill. svin och 3 mill. får.
Wisconsin (oiskansin) mellan övre
Mississippi och sjön Michigan.
Stad:
MHwaukee (miloa ki) vid västra stranden
av Michigan. Det är till hälften bebott av
tyskar.
Ohio (åhaj a) mellan Eriesjön och mel-
lersta loppet av Ohio.
Städer:
Cleveland (kli’vland, > V3 mill* inb.) vid
Eriesjön. Det är en hastigt tillväxande han-
dels- och fabriksstad.
Cincinnati* (> V3 miH- inb.) vid Ohio. Sta-
den har ofantliga svinslakterier, där årligen l1/2
mill. svin nedslaktas med maskin.
Missouri (-so’ri) kring nedersta lop-
pet av floden med samma namn.
Stad:
S:t Louis (sent-lo’is, > V2 mill. inb.) vid
Mississippi, strax S. om Missouris inflöde.
Staden är en viktig medelpunkt för den inre
rörelsen.
Minnesota* N. ut kring översta
loppet av Mississippi.
Stad:
Nlinnea!polis* vid övre Mississippi. Sta-
den, som har mycket stora ångkvarnar, är till
stor del bebodd av skandinaver.
Amerikansk vetefarm. En besökande på
en amerikansk farm kan rida ett tjugutal kilo-
meter i sträck och likväl ej komma utanför
egendomens gränser. Allting sker här i stort.
Vid plöjningen gå flerstädes plogar, drivna med
elektricitet, fram över fältet; en sådan plog ut-
för lika mycket arbete som 25 plogar, dragna
av hästar. Sådden sker naturligtvis med sånings-
maskiner. Vid skördetiden avmejas också ve-
tet genom skördemaskiner, som i långa rader
dragas av hästar eller mulåsnor; och maskinerna
ej blott avmeja vetet utan binda det även i kär-
var och lägga dessa i högar. Tröskverk köras
ut på fälten, där de drivas med ånga och eldas
med halm; genom ett trärör på tröskverkets
ena sida kommer vetet ut i en så tjock ström,
att två män äro fullt sysselsatta med att hålla
säckar under den för ifyllning. Ibland begag-
nar man även mycket stora maskiner, som på
en gång skära säden och tröska; de drivas med
ånga eller dragas av 25—30 hästar och mulåsnor.
4) Sydstaterna, där plantageodling
är huvudsaken. De ligga i södra delen
av kustlandet vid Atlanten, utmed Mexi-
kanska bukten samt kring Mississippis
nedre lopp npp mot Ohio.
Virginia* ntmed Atlanten, S. om
Maryland.
Stad:
Richmond (ri’tJWnd) vid en flod, ett
stycke upp från Atlanten. Staden har stora
tobaksfabriker.
Nord- och Syd-Carolina* (-lejW)
utmed Atlanten, något N. om Florida.
Stad:
Char/eston* (tjarlst’n) i Syd-Carolina vid
Atlanten. Det har stark bomullsutförsel.
Bomullsodlingen i Sydstaterna. I Fören-
ta staterna är ett års bomullsskörd mer -värd
än allt det guld, som under året vinnes på
hela jorden. Störst är bomullsodlingen i Syd-
staterna, vilkas varma och tämligen torra klimat
utmärkt lämpar sig för bomullsbusken.
Bomullsbuskarna, som äro av ungefär halv
manshöjd, planteras i långa rader med gångar
emellan. Vid blomningstiden erbjuda bomulls-
fälten en vacker anblick. Buskarna äro över-
sållade med ljusröda blommor, och det ser näs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
