Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utah (ju’ta) kring Stora saltsjön. Sta-
ten är grundlagd och delvis befolkad av
mormoner.
457. Författning. Var och en av de 47
staterna liar sina egna lagar och utgör, så att
säga, en republik för sig; den har sin folkvalde
guvernör och sin beslutande församling på två
kamrar.
Men gent emot utlandet bilda alla staterna
tillsammans ett helt, förbundsrepublik en. Denna
står under ledning av en president, som är
vald av folket på fyra år och för sin styrelse-
tid beklädd med en makt, fullt så stor som
mången konungs. Vid presidentens sida står en
riksförsamling för alla staterna, kongressen; den
är delad på två kamrar, »senaten» och »repre-
sentanternas hus», samt lagstiftar i gemensamma
angelägenheter, såsom utrikespolitiken, krigs-
väsendet och tullarna.
458. Billindcr. Förenta staterna ha i
senaste tider skaffat sig flera biländer utom
Nordamerika, nämligen Portorico i Västindien,
Filippinerna iOstindien samt Sandwichöarna,
vilka dock räknas som territorium, och några
mindre öar i Stora oceanen.
Brittiska Nordamerika.
(51/2 mill. inb.)
459. Storlek ocli läge. Brittiska
Nordamerika, även kallat C an ad avälde t,
upptager hela Nordamerikas fastland N.
om Förenta staterna med undantag av
halvön Alaska längst i NY. Det är föga
mindre än Europa och begränsas på tre
sidor av hav: i Y. av Stora oceanen, i N.
av Norra ishavet och i Ö. av Atlanten.
460. Kust. Y. ut är kusten utmed
Stora oceanen, S. om Alaska, splittrad i
en mängd fjordar och öar. Av de många
öarna är Vancouver (-köver) den största.
På norra kusten intränger den stora
men grunda Hudsonviken. Här är kusten
större delen av året otillgänglig, emedan
havet utanför är tillfruset eller uppfyllt
av drivis.
Åt NO. mellan Hudsonviken och At-
lanten utskjuter halvön Labradör* som
är betydligt större än Skandinaviska’halv-
ön men till klimatet mycket kallare än
denna. Labrador jämte halvöarna New
Brunswick (nju-bra1nsoTk) och Nova Scortia
samt den stora ön Newfoundland (nju-fend-
land) omsluta tillsammans S:t Lawrence-
viken* (sent-lå’rens).
461. Ytbildning. Liksom Förenta
staterna består Canadaväldet av ett stort
lågland i mitten med högländer på ömse*
sidor.
Y. ut fjdles landet av bergskedjor, som
nå sin största höjd på Alaska (tab. 16).
Bergen äro där ständigt täckta av snä
och utsända väldiga glaciär er, som skjuta
ned till havet.
Ö. ut märkes den ödsliga och klippiga
Labr ado’ rplatån. Även de andra halvöarna
och ön Newfoundland äro bergiga.
Mellan högländerna i Y. och Ö. utbre-
der sig den väldiga Arktiska slätten runt
om Hudsonviken. Den skiljes S. ut från
Mississippibäckenet endast genom en obe-
tydlig vattendelare.
462. Sjöar och floder. Den stora
slätten i N., som fordom varit täckt av
inlandsis, är mycket rik på sjöar. De-
ras vatten föres till havet genom bety-
dande floder.
S:t Laivrencefloden, som bred och
rik på öar går till viken av samma namn,
avleder vattnet från de stora Canadiska
sjöarna, vilka ligga på gränsen i SO. (§ 451).
Övriga större sjöar avflyta genom:
Mackenzie* (-kénsi), som kommer från
Klippiga bergen och under flera olika namn
går N. ut; den utgör avlopp för Stora
Slavsjön, Stora Björnsjön m. fl. sjöar. Yid
sin mynning i Ishavet bildar Mackenzie
ett stort delta. Men som floden under
större delen av året täckes av is, är den
ehuru längre än Volga, av föga betydelse
för samfärdseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
