Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogshantering och jakt på pälsbäran-
de djur, såsom bäver, sobel, utter och
sjubb, idkas med fördel i det stora skogs-
bältet. Pälshandeln går till stor del ge-
nom byte med indianerna, som äro skick-
liga jägare och väl förstå att bereda
skinnen.
Fiske drives vid kusterna i stor skala;
särskilt märkes torskfisket på bankarna
vid Newfoundland.
Bergsbruket blomstrar Y. ut, där järn,
stenkol och guld brytas i mängd.
De stora sjöarna och floderna öppna
naturliga samfärd sleder, som tillgodo-
gjorts genom kanaler; stora ångare från
Atlanten kunna gå direkt upp till Övre
sjön. Numera leder även järnväg från
staden Halifax vid Atlanten tvärs över
kontinenten till Stora oceanen.
466. Inbyggarna härstamma till
största delen från invandrade engelsmän.
Dessa ha här, likasom i Förenta staterna,
gjort sitt språk, sin religion och sina se-
der till de härskande inom landet. Nära
*en tredjedel av befolkningen utgöres dock
.av avkomlingar från de fransmän, som
först koloniserat landet kring Canadiska
sjöarna; de ha bevarat sitt språk och
.-sitt folklynne. Dessutom märkas en del
indianer (100 t.) och vid Ishavskusten ett
fåtal spridda eskimåer.
467. Indelning ocli städer. Bland
Canadaväldets provinser märkas: Que-
bec (koeba’ck) vid nedre loppet av S:t Law-
rence, Onta’rio N. om de stora sjöarna,
Manito’ba Y. om Ontario och British
Columbia vid Stora oceanen.
Städer:
Montreal (måntriå’1, 350 t. inb.) på en ö i
S:t Lawrence. Det är en Stor handelsstad. Där-
ifrån utgå direkta ångbåt slinjer till Europa samt
järnvägar till Förenta staterna och Stora -ocea-
nen. — At KO. märkes längre ned vid S:t Law-
rencefloden Quebec, vilket till stor del bebos av
fransmän och är starkt befäst (»Amerikas Gib-
raltar»). — ö. ut i Nova Scotia vid Atlanten
ligger Halifax, som har en ypperlig befäst hamn,
öppen vintern över; det driver betydande fiskeri-
rörelse och är brittisk flottstation.
Otta wa (attäoa) vid en biflod till S:t
Lawrence. Det är Canadaväldet-j förbunds-
huvudstad.
Toronto (> 200 t. inb.) vid norra stran-
den av sjön Ontario. Staden är medelpunkt
för spannmålshandeln i dessa trakter.
468. Författning. Canadaväldet är de-
lat i 7 provinser och några territorier. Dessa
äro förenade till ett statsförbund och lyda un-
der en brittisk generalguvernör; men eljest in-
taga de gent emot Storbritannien en mycket
självständig ställning.
Anm. ön Newfoundland, känd för sitt
dimmiga klimat och sina fiskrika kustbankar,
ävensom en del av den ödsliga halvön Labrador
höra ej till Canadaväldet utan lyda under en
särskild brittisk guvernör.
Halvön Alaska (omkr. 70 t. inb.) hör
till Förenta staterna. Detta öde polarland har
hittills varit föga beaktat. Men sedan man där
funnit guld i mängd, ha på senare tider vita
nybyggare strömmat dit. Dessutom finnas där
vilda indianstammar.
Arktiska öarna.
469. Läge. Arktiska öarna ligga i
Norra ishavet, N. om Nordamerikas fast-
land. De ha varit föremål för upprepade
upptäcktsfärder men äro ännu i stora de-
lar föga kända.
Den mest betydande av dessa öar är
Grönland, jordens största ö. Det skiljes
från de andra öarna genom B a’ ffinviken.*
Denna står genom Smiths sund* i N.,
La’neasterkanalen* i Y. och Davis sund*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
